needy girl

Maybe it's the end of the beginning...

2009-05-03T20:52:00.003+02:00

Jag finns fortsättningsvis här:
http://positiveeducation.wordpress.com

Tillbaka...

2009-04-27T20:46:00.002+02:00

... men ändå inte.

Jag tänkte bara hinta lite om att jag inom kort startar en ny blogg. Jag ska bara leka lite med lite inställningar coh sånt innan jag sätter igång. Naturligtvis kommer jag länka till den.

Där kommer ni att få läsa mer av the new and improved Needy Girl. Även om jag faktiskt kommer lägga ner det namnet.

Vi hörs...

Don't believe the hype

2009-01-22T18:47:00.004+01:00

Alltså, jag förstår verkligen inte hypen kring Spotify. Jo, jag förstår själva exklusivitetsgrejen - att ingen egentligen betalar, men att alla måste känna någon som känner någon som har det. Visst, coolt, smart... Det ger onekligen intrycket av att det är något att ha.

Men när man på förfest efter förfest inser att massor av fantastisk musik inte går att hitta känns det som att kejsaren är rätt naken.

Och när man dessutom inte kan spela musiken ute i löparspåret - då har kejsaren snarast fått kroppsöppningarna insmetade med honung och blivit inknuffad i björngrottan.

Fast det är klart, det är imponerande gjort att kunna hypa "det lagliga alternativet". Trots att det faktiskt inte är ett alternativ för oss initierade musiklyssnare.

//Still illegal

Guldkorn

2009-01-21T21:16:00.003+01:00

Jag har inte läst några bloggar på över en månad så alla som har skrivit något läsvärt kan väl länka de inläggen i kommentarsposten här nedanför så jag slipper vada igenom kilometertjocka lager av skit för att hitta eventuella guldkorn.

Tack på förhud.

Ocarina of time

2009-01-21T20:52:00.000+01:00

Visst känns det här som ett måste för oss Zelda-fans?

What the fuck...

2009-01-21T19:58:00.003+01:00

Efter en månad i Alkoträsk kommer man hem och möts av:

* Slask som sedan fryser. Wtf??
* Någon har anmält min blogg som stötande. Wtf??
* Min blomvattnare har vattnat ihjäl blommor. Wtf??

Annars verkar allt vara som förut.

Heidi Hoe

2008-12-24T08:14:00.003+01:00

Om jag någonsin får en ny porrkarriär ska jag kalla mig Heidi Hoe. Jag ska ha blonda flätor, tomteluva och en riktigt ghettolicious tomteklänning. Sen ska jag göra mjuka paket till hårda.

So What

2008-12-12T19:31:00.003+01:00

Rent hypotetiskt - om du hade en barndomsvän som under en kort, intensiv period dyrkade gruppen So What och du själv (lika hypotetiskt) nu under hösten hade knullat med en av medlemmarna - skulle du då avslöja det för barndomsvännen?

Tematik

2008-12-07T10:04:00.002+01:00

Jag föredrar i regel bloggar som skriver om "allt möjligt" framför bloggar som bara har ett tema. De förstnämnda kan vara givande även om bloggaren inte är så skicklig. Medan de mer tematiska bloggarna kräver skills för att vara intressanta.

Själv föredrar jag att skriva om allt möjligt. Men det gör också att jag inte alltid vet vad jag ska skriva om. Ibland önskar jag att min blogg var som missplumpnbouncy eller theperfectphallus. Då skulle jag bara "åh, nu fotar jag mina bröst så har jag ett nytt inlägg!" eller "oj, nu har jag hittat en fin kuk, den blir ett inlägg!"

Det vore så mycket enklare.

Fucked friendship

2008-12-03T20:51:00.006+01:00

Jag och ångerkillen har känt varandra i hela våra liv. Han var kompis med min storebror innan jag föddes. Hela denna tid har han alltid "bara" varit en kompis för mig. Visst, jag vet mycket väl att flera av mina killkompisar från den tiden hade andra tankar/känslor/fantasier om mig och han var säkert inte annorlunda än någon annan. Det finns trots allt gränser för hur mycket en 14-årig tjej kan vara "one of the boys".

Men vi hade aldrig gjort något och tanken hade aldrig någonsin föresvävat mig förrän det hände. Han var på businessbesök i Sverige och efter att han, jag, min bror och ytterligare en kompis med förflutet i Alkoträsk ätit middag ihop i måndags så hängde jag med honom vidare på lite barhäng och sedan till hans hotellrum. Där låg vi i sängen och drack champagne och lyssnade på Basic Channel som om det vore nitton-nittio-nånting. Inte för att vi drack speciellt mycket champagne när det begav sig, men hela ligga-i-sängen-lyssna-på-elektroniskt-och-flumma-grejen var ganska vanligt förekommande.

Sen bara hände det. Pang. Jag vet inte vad, han kanske drogade mig eller nåt, men vi låg med varandra. Det var varken dåligt eller bra. Det bara var. Fullt naturligt där och då.

Men efteråt ångrar jag mig. Jag ångrar mig för att jag krånglat till vår vänskap. Min erfarenhet är att det är mer eller mindre omöjligt att knulla med en killkompis utan att han antingen freakar ut åt det ena hållet (= aldrig mer vill ha kontakt) eller mer vanligt - åt andra hållet (= inte kan ta det för vad det var, utan vill ha mer och mer och mer). Det känns liksom som att det finns en bra anledning till varför knull kommer före kompis i ordet knullkompis.

När han på dagen igår messade ett uppskattande, beundrande meddelande kändes det SÅ fel. Varför kunde han inte bara låta det vara och återgå till det vanliga cyniska och ironiska? Ändå ignorerade jag den känslan då. Och när han sen ringde igår kväll och undrade om vi skulle ses igen... shit.

Och framför allt, varför var jag så jävla kåt att jag inte kunde tänka klart förrän jag hade skickat honom till Arlanda tidigt i morse?

What a girl wants

2008-12-03T20:16:00.004+01:00

Något jag har fruktansvärt svårt för är undersökningar som undersöker mänskligt beteende - i det här fallet formuleringar i kontaktannonser - och utan minsta medicinska eller biologiska undersökning drar genetiska slutsatser. Jag citerar:

"En kvinna gör en större investering när hon väljer partner, hon genomgår en graviditet på nio månader och behöver alltså mat och näring för avkomman och behöver mer resurser för det, en äldre man med ordnad ekonomi och god social status är då ett säkert val. En man är ute efter att säkra sin avkomma och detta är säkrast hos kvinnor i låg ålder som oftast har en hög fertilitet, säger Jörgen Johnsson till GP.se."

Seriöst - kontaktannonser (eller nätdejting eller vad som helst för den delen) är ett spel där vi har hemmaplan. Om jag formulerar en annons där jag efterlyser en kille som kan äta mitt bajs så kommer jag få mer svar än vilken annons som helst som en kille skriver. Utbudet är större än min efterfrågan. Följaktligen kan jag vara kräsen. Jag har råd att sålla bort alla killar som inte uppfyller vissa kriterier och ändå ha massor kvar att välja och vraka bland. Och ordnad ekonomi är väl ett rätt självklart kriterium. Alla som varit ihop med någon med katastrofekonomi vet hur förödande det kan vara.

För killar finns inte samma möjlighet - de måste kasta ut så många krokar så möjligt för att hoppas att det nappar någonstans, såvida de inte är ytterst kompetenta på att ragga. Vilket inte så många killar är. Vad detta har med genetik att göra övergår mitt förstånd.

Sen undrar jag hur studien skulle skilja sig om de undersökte ett renodlat sexkontaktforum där tanken på att skaffa barn inte finns utan allt handlar om knullande.

Ångerrätt

2008-12-03T06:19:00.004+01:00

Jag inser nu att jag verkligen, verkligen ångrar sexet jag hade igår natt och inatt. Önskar att det gick att lämna tillbaka och få det ogjort.

Källkritisk pornograf?

2008-12-02T23:13:00.003+01:00

Anonymous said...
Hej!

Hoppas du vet att sprutningen är fejk. löspenis fylld med vätska.
Men den är rolig i vilket fall...

December 2, 2008 9:47 PM

Min fråga - ska jag skratta åt det faktum att den anonyme kommentatorn tror att jag inte ser att sprutningen är fejk eller ska jag ta illa upp över det?

Pappas lilla flicka

2008-11-21T23:46:00.003+01:00

När jag läste den här tråden kom jag att tänka på en rätt suspekt grej för några år sen.

En kille frågade mig: "Får jag ta dig i röven?"
Jag svarade: "Vet du att du påminner om min pappa?"

Jag syftade egentligen på hans röst och tonfall men det var ju inte så han uppfattade det...

Nu ska jag ta en dusch.

Hybris

2008-11-17T04:27:00.003+01:00

Inget ont om de döda eller så, men är det inte lite stora ord att kallas för Romario när man spelat i ett lag i Division 7? Ok om han hade varit 14-15 år eller så, men är man 23 ska man väl åtminstone vara allsvensk för att det inte ska hamna ett löjets skimmer över epitetet Romario.

Singel igen

2008-11-16T07:58:00.002+01:00

Då var man singel igen efter ett halvår av förhållande. Nähäpp, det funkade inte den här gången heller. Oväntat? Föga.

Varför funkade det då inte?

1) Han har barn. Jag är inte styvmammatypen och han lämnade över ansvar på mig som jag inte ville ta. Jag vill verkligen inte vara någon extramamma.

2) Han ville efter ett tag inte att förhållandet skulle vara lika öppet som vi bestämde att ha det i början. I början var det bara coolt att gå på parklubbar och bjuda in folk i vårt sexliv. Sen kom den berömda svartsjukan. Killar, killar, killar...

3) Han tyckte inte jag var lika bekräftande som han önskade att jag skulle vara. Det här är något jag är dålig på. Jag berömmer saker och personer när jag verkligen gillar/beundrar det de gör. Men när jag vant mig vid en person så blir jag ju inte så imponerad längre. Jag tar personen för givet. Jag är medveten om det, men det är jättesvårt att ändra på, främst pga att jag nog inte vill ändra på det. Jag vill inte vara den där typen som bara är till för att göda andras ego.

4) Jag kommer vilja ha barn om minst fem-tio år - han vill tidigare. Det här låter löjligt ett halvår in i ett förhållande, men det är ett reellt bekymmer när man är ihop med någon som är betydligt äldre.

5) Jag ler inte från ena örat till det andra när jag tänker på honom. Det har blivit slentrian och jag är faktiskt inte så sugen på att parterapia oss för att få igång det. Jag tycker sånt ska funka ändå.

Nåja... nu är jag tillbaka på marknaden igen.

Needy Girl's guide till spermaätande

2008-11-12T00:24:00.005+01:00

Lite förvarning...

Till att börja med vill jag erkänna att det här inlägget är ett ogenerat försök att få pudding att utse min blogg till årets matblogg.

Det här inlägget handlar inte om huruvida det är nyttigt att äta proteinrik sperma. Enligt en dietist jag känner så snackar vi seriös bukkake på daglig basis för att det ska ge någon reell effekt. Man äter alltså inte sperma för att det är nyttigt. Det går att få i sig protein betydligt effektivare.

Inte heller handlar det om smaken som sådan. Visst kan sperma variera i smaken från unken och lite besk till lite salt och säkert miljoner andra smaker som vi gastronomer behåller för oss själva. Men det är ju inte för smakens skull man äter sperma. Sitter jag ensam vid tv-n så föredrar jag helt klart att dippa mina nachochips i gaucamole framför att dippa dem i sperma.

Att äta sperma är följaktligen ett ätande vars syfte inte främst är kulinariskt utan ett ätande med andra kvaliteter, främst estetiska och sexuella. Själva spermaätandet kan alltså vara allt från ett slafsigt mellanmål till hög konst. Jag skulle snarast jämföra det med tedrickande som kan vara allt från att hälla i sig en kopp Earl Grey full med rostbrödsmulor till en japansk teceremoni. Och precis som vissa inte förstår hur en sådan basal sak som att dricka te kan vara konst så förstår säkert inte många hur spermaätande kan vara det. Men för oss hängivna utövare råder det ingen tvekan. Spermaätande är en konstart.

En av de första sakerna man måste lära sig är skillnaden mellan att äta och att svälja. Massor av tjejer och killar sväljer sperma. Sperman hamnar i munnen och de ser till att få ner den. Det är att svälja. Att äta är något helt annat. Det finns en skillnad som är svår att förklara i ord - men att äta sperma innebär ett helt annat förhållningssätt än att svälja den.

En sväljare är passiv, medan en ätare är aktiv. En sväljare tar emot sperman, en ätare tar den. En sväljare reagerar, en ätare agerar. För en sväljare är själva sväljandet huvudsaken. Sperman ska ner i magen. That's it. Men för en ätare är själva sväljandet bara slutsignalen på en oftast utdragen process.

Att äta sperma är alltså en aktiv handling. När killen runkar sin kuk tio centimeter från ens ansikte och flämtar fram ett "svälj min sperma!" så är det inte en aktiv handling att få ner den i munnen. Det är en reaktion.

Samtidigt är det viktigt att tänka på att spermaätandet har två deltagare med olika roller - ätaren och gästen. Ätaren är en artist medan gästen är en publik. Ätaren gör det INTE primärt för sin egen skull även om det naturligtvis är ytterst tillfredsställande att ge sin gäst en fulländad upplevelse. Gästens njutning är ätarens njutning. Samtidigt njuter ju gästen av att se ätaren njuta.

Jag skulle vilja dela in spermaätandet i fyra faser.

1) Framdrivandet av sperman
I de flesta fall föregås spermaätandet av olika former av sex. Här spelar det egentligen ingen roll hur man gör - alla varianter är ok. Men det som är viktigt under den här fasen är att spermaätaren tar kommandot. Om jag exemplifierar med mig och min kille så ser jag till att jag får ögonkontakt med honom. Jag visar med ordlös kommunikation att jag tar över regissörsrollen. Därefter påbörjar jag framdrivningsfasen. Jag ska inte gå in på rena teknikaliteter här - jag utgår från att alla läsare är någorlunda familjära med hur man driver fram sperma ur en kuk. Det som däremot är viktigt är att man skapar en stämning som osar erotik. Gästen ska känna att hans utlösning är allt - att hans sperma är guld. Stämningen är A och O - misslyckas man med den blir fortsättningen automatiskt misslyckad. Nyckeln till det hela är att framstå som underdånig, samtidigt som man är den aktiva parten i akten.

2) Sprutet
Sprutet är för vissa det svåraste, för andra det lättaste. Här gäller det att inte ha någon form av spermaskräck. Har man det är det kört. Har man det inte så är det en barnlek. Det gäller helt enkelt bara att få gästen att spruta samtidigt som man signalerar att han enbart genom sitt sprutande ger en den finaste av gåvor. En enda liten rynkad näsa eller ett ögonblicks blundande kan spräcka illusionen. Det gäller därför att ha koll på kuken och veta exakt när han kommer spruta, ungefär hur kraftigt han kommer spruta och ungefär hur mycket. De kunskaperna kan användas till att avgöra var och hur sprutet ska komma. På brösten, i ansiktet, på tungan... möjligheterna är oändliga. Jag föredrar oftast att bli sprutad på brösten när det handlar om en kraftig laddning, medan att krama fram säden på tungan är att föredra när det handlar om mindre mängder. Ansiktet är problematiskt av den anledning att det är lätt att missa exakt var och hur mycket sperma man har där, vilket försvårar nästa fas.

3) Leken
Här kommer själva huvudfasen. Det första man måste inse är att det inte handlar om en lek i ordets traditionella bemärkelse. Spermaätandets lek har ingenting att göra med barnet som gör skidspår i potatismoset med hjälp av gaffeln. Nej, spermaätandets lek liknar snarare kattens lek med råttan.

Själva syftet med leken är ju att förhöja upplevelsen man ger den sprutande gästen. Följaktligen gäller det att ha koll på vad han vill. Inte som så att man frågar - initiativet till precis ALLT ska finnas hos ätaren, annars spräcks illusionen - utan snarare genom tankeläsning. Vilka tekniker som fungerar på vilken gäst varierar alltså oerhört. Vissa gillar att man leker med sperman på tungan, andra vill att man suger på spermaindränkta fingrar... Den enda regeln är att man absolut inte får gå över gränsen till vad gästen tycker är äckligt eller osmakligt. Då blir det buskis.

Sen är det alltid klurigt att veta när det är dags att gå över till fas fyra. Mitt förslag är att man hellre gör det lite för tidigt än lite för sent. Gör man det försent kan "ögonblicket" vara över.

4) Ätandet
Själva neddrivandet i magen är egentligen en bisak. Här gäller det bara att du visar att du verkligen njuter av det. Det är alltså inte själva smaken som är grejen. Ätandet är istället själva pricken över i:et. Kronan på verket. En löpare som precis sprungit i mål på en tävling är ju egentligen inte speciellt sugen på att springa mer just då - men om han/hon vunnit finns det inget underbarare än ett ärevarv. Fas fyra är alltså själva ärevarvet.

Så avslutningsvis en tanke till alla manliga läsare. Nästa gång du riktar kuken mot din partner och beordrande eller bedjande uppmanar denne att svälja - tänk då på vad du missat...

Nu ska jag snart väcka min sovande pojkvän. Gissa hur.

Katrine Kielos

2008-11-11T23:12:00.002+01:00

Bara en tanke - vore det inte coolt med Katrine Kielos som socialdemokratisk partiledare? Personligen vet jag ingen socialdemokrat som verkar vettigare så varför inte?

Sen vore det extra coolt med en intelligent, ung och skitsnygg kvinna som statsminister om några år.

Miss Universum - På Tunnelbanan

2008-11-08T15:59:00.002+01:00

Det här måste vara en av de sämsta och samtidigt roligaste låtarna någonsin.

"Hej, jag är fet men sportar ändå"
"Hej, jag går runt med alla mina verktyg i en plasthink för att verka händig"
"Hej, jag är invandrarkvinna med mustasch"
"Hej, jag är full ungdomskille"
"Hej, jag är fet och tar upp en och en halv plats"
"Hej, jag har tajta brallor så snorren syns"
"Hej, jag är glad invandrare som kramar alla"

Bildanalys 2

2008-11-08T15:25:00.002+01:00

När jag rotade igenom mailboxen såg jag följande mail:
snälla, jag behäver din hjälp!! kan du göra en bild analys åt mej. den begöver bara vara g nivå... jag går nian om det har någon betydelse

Jag antar att mailet syftar på mitt inlägg bildanalys. Då jag som fd och blivande lärare känner mig rätt tveksam till att göra elevers skoluppgifter undrar jag om någon annan kan göra den åt mig?

Så här ser bilden som ska analyseras ut:

Era analyser kan ni väl posta här eller så kan ni skicka dem direkt till emmsil@hotmail.com.

Brottning

2008-11-08T14:02:00.002+01:00

Det känns som att det svenska brottarförbundet utsatts för ohederliga attacker i efterspelet och turerna kring Ara Abrahamians medaljhantering.

Det här kanske är framtiden för svensk brottning istället?

Skratta åt och med på samma gång

2008-11-08T13:46:00.000+01:00

Bildserien nedan är hämtad härifrån men den är för bra för att bara lämnas i en länk som ingen klickar på. Det här gör mig så jävla glad av så fruktansvärt många olika anledningar.

För det första finns det få saker som är så roliga som lyteskomik. Den som inte skrattar åt oralsexbilden näst längst ner har ingen humor.

Sen blir jag så jävla glad över att de uppenbart inte bara fastnar i en sorts "jag är fysiskt defekt så mitt liv är värdelöst"-tänkande utan de lever livet efter de förutsättningar de har.

Sen skrattar jag återigen åt att de ser så jävla roliga ut.

Sen blir jag glad eftersom de inspirerar mig - kan de ha så där kul i sin situation så är ju the sky the limit för oss andra.

Sen kommer man inte på detaljerna - avsaknaden av pungkulor, upphängningsanordningen, tänderna som en blind treåring kastat in i käften på måfå, tatueringarna, magarna, blickarna, piercingarna, funderingarna över vem som tagit bilderna.

Och till sist - den fantastiska bildtexten "This is me and my wife. While your busy at work, we fuck. Well, kind of. As you can see I don't have a nutsack and cant really get hard. But thats ok because it still feels great! And sometimes something still cums out. I love the taste of pussy! And my wife says Im the king of eating her out. Plus she has great tits." Känslan av att de vet (tror) att de är vinnarna och vi är förlorarna.

Integration

2008-11-08T13:07:00.003+01:00

Nyamko Sabuni började, Nalin Pekgul svarade och Nyamko Sabuni svarade igen så som sig bör. Själv är jag personligen närmast plågsamt oberörd av debatten om mödomshinnor. Tvångsäktenskap och "för tidiga" äktenskap - sure, ingen bör kunna gifta sig innan arton eftersom äktenskapet ju främst är en juridisk konstruktion. Jag kan personligen inte se varför man ska göra undantag - jag menar, man gör ju inga undantag från 18-årsgränsen för röstande eller 20-årsgränsen på Systembolaget.

Men debatten om mödomshinnor känns så fruktansvärt förlegad. Förutom de ständiga RFSU-iga förklaringarna om att mödomshinnan inte är en hinna och att den kan spricka av tusen olika anledningar långt innan man har vaginal penetrationssex så finns det ju ytterligare ca tusen miljarder sätt att ha sex på som inte inbegriper vaginal penetrationssex.

Även OM det gick att bevisa huruvida den fiktiva somaliska flickan Obah är oskuld i betydelse ej vaginalt knullad så säger ju det ingenting. Samma Obah kan ju med bebehållen intakt mödomshinna ha ägnat sig åt oralsex, analsex, kiss&bajslekar, bdsm, bukkake, anilingus, rusty trombone, dirty sanchez... listan kan ju bli hur lång som helst om man bara tittar bakåt i sitt eget sexregister.

Vad ska då lilla Obahs pappa och lilla Obahs tilltänkte make med vetskapen om att hon inte blivit vaginalpenetrerad? För helt ärligt finns det väl ändå inga manliga invandrare i Sverige som inte integrerats tillräckligt i den västerländska kulturen att de tagit till sig lite hederlig internetporr?

Västerländsk kultur

Obama & Woods

2008-11-06T21:41:00.004+01:00

Har ni märkt hur många svängt beträffande Obama på bara någon dag. Dissarna började direkt. Jag vet inte hur många gånger jag läst om att han står för fortsatt stöd till israelisk ockupation av Palestina, fortsatt dödsstraff, protektionism osv...

Det känns som att slentrianhatandet av USA kom tillbaka rätt snabbt. Obamaeffekten rann av innan man hann säga "dumma amerikaner, jag hatar Hollywoodfilmer" tre gånger. Jag menar, man kan ju inte gilla USA... Det går ju inte!

Sen tycker jag det är väldigt intressant med att Obama alltid omnämns som svart eller african-american. Om jag fattade det rätt så är han väl lika mycket vit som svart? Fast det är klart... jag antar att det har något med om glaset är halvfullt eller halvtomt att göra...

Det är ungefär som när Tiger Woods dök upp som 1/4 svart amerikan, 1/4 kines, 1/4 thailändare, 1/8 indian och 1/8 holländare... vilket gjorde honom... svart?

För övrigt är jag väldigt nyfiken på Tiger Woods kuk. Det känns som att den verkligen kan se ut precis hur som helst.

Historisk natt

2008-11-05T22:30:00.002+01:00

Natten till idag var en historisk natt. Jag vet inte hur ni känner, men jag tror att det här är lite som Anna Lindhmordet och Estonia och najneleven - man kommer komma ihåg var man var när man hörde det. Och man kommer berätta det för barnbarnen.

Själv befann jag mig på knä nedanför min pojkvän. Han satt i soffan och jag praktiserade deep throat. Jag gillar att göra det och vid rätt tillfälle kan det även vara rätt häftigt att bli munknullad. Men när han överraskande hoppar upp till stående för att jubla över Obamas seger är det som att hans kuk försöker tränga in ytterligare en halvmeter. Jag flyger bakåt, slår bakhuvudet i vardagsrumsbordet och kräks sen lite av den överraskande behandlingen.

Hur ska du kompensera mig nu, Barack?

För gammal för Halloween?

2008-11-05T22:05:00.000+01:00

Det känns alltmer som att 25 är det nya 65. Jag firade Halloween i helgen tillsammans med min pojkvän och hans två barn. Pojken klädde ut sig och jag och flickan hjälpte till att sminka honom. Sen trick-or-treatade han till sig säkert 1,5 kg godis under kvällen. Imponerande. Själv var jag varken bus eller godis. Jag drack inte ens alkohol. Nej, vi satt och hade "myskväll" hemma.

Vad har hänt med mig? Vad har hänt med hon som klädde ut sig till någon sorts gothvampyrslampa och lekte "grogg eller bus" i trappuppgången? Vad hände med hon som välte sin lärares döda frus gravsten på Halloween?

Datorer i skolan

2008-11-01T09:24:00.002+01:00

Johanna Sjödin skriver ett rätt lärarkritiskt inlägg där jag definitivt kan hålla med henne om vissa poänger, samtidigt som jag utifrån ett lärarperspektiv kan se andra poänger.

För det första så är nog de direkt datorfientliga lärarna rätt få. De finns, liksom de finns inom nästan alla yrkeskategorier, men de är som sagt inte så många. Däremot finns det en hel del som är väldigt datorhandikappade - liksom inom andra yrkesgrupper. Det här handlar mestadels om en generationsfråga. Hittills har jag inte stött på speciellt många lärare under 40 som inte har normal svenssonkoll på datorer.

Sen när det gäller ungarnas (nu pratar inte jag om vuxna gymnasieelever utan om högstadieelever i yngre tonåren) datorkunskaper så måste jag säga att jag tror att datorhandikappade vuxna i många fall gravt överskattar ungarnas datorförmåga. Utöver att använda msn, gratiskonsumera musik/film/spel/porr, använda communities och att blogga - vad är det mer som alla ungarna kan?

I en normal klass i högstadiet är en tredjedel av eleverna väldigt osäkra på hur man skickar ett mail. Och det är väl inte så konstigt - varför skulle de kunna det? Allting görs ju i communityform eller på msn?

Sen är det en myt att lärarna i gemen skulle vara datorfientliga. Dyslektiker utrustas med AlphaSmart och lärarna dregglar över SMART boards. Alla som någonsin besökt Skolforum-mässan vet detta.

Problemet är ekonomin. Skolan jag jobbat på och skolan jag gör min VFU (praktik) på har ungefär samma datortäthet. Det innebär att det finns 0-2 datorer per klassrum (vilket gör dem oanvändbara rent praktiskt), ingen datorsal och inga SMART boards. Lärarna delar också på sin jobbdatorer - 3-4 personer per dator är normalt vilket inte direkt leder till att de används för mer än det nödvändigaste (dvs föra in frånvaro och maila de föräldrar som själva använder mail - långt ifrån alla).

Datorer borde vara ett självklart inslag i de flesta ämnen och idéer är inte det som saknas. Problemet är resurserna.

Så länge datortätheten på skolorna är värdelös så kommer ingenting att hända. Och så länge politiker i alla läger fortsätter att SÄGA att de ska/måste satsa på skolan istället för att faktiskt GÖRA det så kommer ingenting att hända.

Gissningstävling

2008-10-31T15:41:00.001+01:00

Vad fick mig att inte blogga på över tre månader?

Skriv ditt svar här i kommentarsfältet...

Vill du...

2008-10-31T09:24:00.001+01:00

... att jag återupptar bloggandet?

Jag är Sibyllan

2008-07-26T23:45:00.004+02:00

Läs först det här inlägget som jag skrev för ett tag sen.

Läs sen den här expressenartikeln och den här artikeln ur Trelleborgs Allehanda.

Läs slutligen den här tråden.

Fall sen ner på knä och erkänn att jag är universums härskarinna. Det är nu det börjar... det är nu de kommer börja gräva i hans skit...

Uppdatering: Ähhh.. det var Mange Schmidt...

Revir

2008-07-15T00:25:00.005+02:00

En sak som är rätt jobbigt med att vara utåtriktad och öppen är att folk tror att man inte har några begränsningar. Gillar man att prata om sex så tror folk att allt, precis ALLT är offentligt. Att man inte har någon form av privatliv.

Men guess what. Även jag har ett privatliv. Även jag har ett personligt revir där jag inte släpper in vem som helst. Och där jag kan slå ifrån när någon kommer för nära.

Jag är nog inte unik...

(Tack Thomas för bilden)

Bildanalys

2008-07-15T00:03:00.002+02:00

Here is the deal. Ni mailar en bild till mig på sophiasnya@hotmail.com. Jag analyserar den, kommer med personliga reflektioner och tillägnar den en bloggpost. Bilden kan föreställa precis vad som helst. Verstehe?

Bra. Skicka bilder till mig nu...

The exorcism of my asshole

2008-07-14T23:45:00.004+02:00

Igår kollade jag och min pojkvän på filmen Besatt (The Exorcism Of Emily Rose). När jag skriver det så ger det säkert sken av att vi satt där i soffan och höll om varandra när vi gjorde det, men i själva verket satt jag och min syster i min soffa och han satt i sin soffa hemma hos sig. Men båda jag och han såg filmen.

Han tyckte den var jätteläskig och trodde jag ljög när jag sa att jag inte tyckte den var det minsta läskig. Den var som ett dåligt, humorbefriat och jävligt långt avsnitt av Ally McBeal ungefär. Rättegångsfilm med lite övernaturliga scener. Jag förväntade mig nästan att den där dansande bebisen skulle dyka upp.

Sen finns det ju inget som förstör filmer mer än uttrycket "baserad på en verklig händelse". Seriöst - NÄR NÅGONSIN har verkligheten överträffat dikten? Verkligheten har aldrig den perfekta dramaturgin. Verkligheten är alltid alldeles för tråkig. Och i en film baserad på verkligheten kan inte vad som helst hända. Ovissheten försvinner. Hela filmen igenom gick det ju att avfärda allt "läskigt" med att det där bara är hennes tolkning av det hela, att det i själva verket bara handlar om hallucinationer.

Kåtare än en hel jävla finlandsbåt

2008-07-14T21:45:00.002+02:00

När jag var liten (typ högstadiet) tyckte jag det var skitkul att säga saker som rimmade. Typ att jag är full som en kastrull eller kåt som en båt. Men idag är jag fan kåtare än en hel jävla finlandsbåt.

Så blir det när man är förkyld, bara ligger hemma vid datorn och inte gör någonting. När man dessutom inte har gjort i ordning sig utan går omkring i max trosor och t-shirt hela dagen och därmed har fittan lättillgänglig så fort man känner för det.

Tro mig, bara igår har jag onanerat så galet mycket att du inte fattar. Idag har jag onanerat ännu mer. Men det hjälper liksom inte. Det är ett sisyfosarbete. Så fort jag drar upp trosorna kommer kåtheten tillbaka. Och dessutom känns orgasmerna inte så kul som de ska göra utan bara som ett pfff istället för ett KA-BLAAAM!!!!

Men men... så går det när man knullar med förkylda pojkvänner. "Vill man ha kuk får man bli sjuk" som min pojkvän sa.

Men när man är sjuk får man ingen kuk eftersom ens tråkiga pojkvän förvägrar en det... Suck...

Kan inte alla skriva lite haikudikter i min tävling för att trösta mig? Tävlingen går ju ut imorgon bitti...

Flyttplaner

2008-07-14T16:54:00.002+02:00

Just nu har jag en rätt stor bostadsrätt. 3,5 rum (halvan är en klädkammare på 6 kvm) på totalt nästan 80 kvm. Vid månadsskiftet kommer jag bo själv där. Då flyttar syrran ihop med en kompis och helt ärligt - då bor jag rätt onödigt stort för att bo själv (sorry, men kissemissen räknas inte riktigt).

Då är frågan - ska jag sälja lägenheten och köpa en 2:a inne i stan? Eller ska jag rusa in ett samboskap med pojkvännen och typ köpa radhus? Eller ska jag bo kvar och göra om syrrans sovrum till... till... till vad???

Hjälp mig...

Smakar det så kostar det

2008-07-14T08:51:00.006+02:00

Ett tips:
Om du har en pojkvän som är förkyld och så pass dålig att han inte orkar knulla - envisas då inte med att ha sex med honom. Hångla inte med honom, sug honom inte till stånd, rid honom inte. Låt honom bara vara.

*lägger till förkylning till listan av sexuellt överförbara sjukdomar*

Sommartävling

2008-07-12T15:00:00.001+02:00

I våras anordnade jag en haikutävling. En massa läsare skickade in bidrag. Jag utsåg några vinnare och lät även folket rösta fram en vinnare.

Nu tänkte jag göra likadant. Härmed utlyser jag en...

SOMMAREROTIKHAIKUTÄVLING

Reglerna är följande:
1) Du skriver dikten själv. Inga plagiat.
2) Dikten ska följa det förenklade haikusystemet 5-7-5. Dvs, första raden har fem stavelser, andra har sju stavelser och tredje har fem stavelser.
3) Du måste ha en rubrik/titel på din dikt.
4) Du skriver dikten som en kommentar här.
5) Sista datum för att skriva en dikt här är tisdag morgon (15/7) kl 07:00.
6) Dikten bör helst (men måste inte) ha någon form av sommaranknytning.
7) Inget ämne är tabu.
8) Du får bidra med hur många dikter du vill.
9) Jag (och en väl vald jurygrupp) utser vinnarna.
10) Alla läsare kommer få rösta fram vem som ska få COCKBJÖRNEN - FOLKETS PRIS.

Sätt igång och skriv. Uttryck dina känslor.

För att folk ska få lite inspiration kommer de tre vinnarbidragen från vårens tävling här:

"VÄNTAR" av Rouge (trea)
knulla mig hårdhänt
"för mycket" är inte nog
scratch my itch darling

"MANN GEGEN MANN" av Skribenten (tvåa)
Manliga händer
Greppar runt svullnande skaft
Testosteronstinn

"NÄSORGASM" av Jessica - PCT (etta)
Vårdoft i luften
nyknullad i sovrummet
doft av dig och mig

Anja Schneider - Belize

2008-07-12T06:00:00.002+02:00

Årets bästa låt? Någon som har mer skills än jag borde klippa sönder Mel Gibsons Apocalypto till en musikvideo...

En snäll man?

2008-07-11T14:43:00.000+02:00

Jag såg nyss en reklam för en skiva. Först och främst - vem köper skivor idag? För ett antal år sen var "Vilken var den första skivan du köpte?" en rätt vanlig fråga. Idag känns det väl intressantare med "Vilken var den sista skivan du köpte?".

Nåja, reklamen var för Patrik Isaksson och hans "10 år - en snäll mans bekännelser". Oh my assfucking God! En snäll mans bekännelser???? En snäll man???? Titta på den här personen...

Alltså - för det första - vem kallar sig för "en snäll man"? Och för det andra - vem fan ser inte igenom det där lismande äckelleendet som han alltid har? Förmodligen folk som fortfarande köper skivor.

Om Patrik Isaksson skulle visa sig vara navet i en synnerligen intrikat pedofilhärva så skulle jag personligen inte bli det minsta överraskad. Jag tror han har fler och värre skelett i garderoben än någon annan i svenskt musikliv. Bara en hunch...

En skärpt tjej

2008-07-11T14:37:00.002+02:00

What? says:
tjena läget vill du se mig runka?
Sophia says:
varför skulle jag vilja det?
What? says:
du kanske gillar kukar
Sophia says:
jo, det gör jag - men anonyma killar som sitter och runkar hemma vid datorn känns rätt patetiskt faktiskt
Sophia says:
hur kommer det sig att du addat mig?
What? says:
jag vet inte
Sophia says:
gör du ofta saker utan att veta varför?
What? says:
ja
Sophia says:
det låter inte speciellt intelligent
What? says:
nej
What? says:
det är det ju inte heller
What? says:
du verkar vara en skärpt tjej
Sophia says:
vad får dig att anse det?
What? says:
du skriver så klokt
What? says:
dina snabba iaktagelser
Sophia says:
ok

Alla killar?

2008-07-07T09:26:00.003+02:00

En sak jag har funderat på under några år nu är hur det kommer sig att alla (och då menar jag verkligen alla) killar jag varit med efter en kort stund visat sig vara minst lika perversa som jag och i vissa fall ännu mer perversa. Jag vet att jag har en lite kinky framtoning och är ganska utåtriktad i min sexualitet. Men vem jag än är med så visar han sig alltid vara minst lika kinky. Vad beror det på?

Är det så att alla killar generellt alltid är kinky och att jag möjligtvis väcker något som alltid funnits slumrande där?

Eller är det så att jag dras till killar som medvetet eller undermedvetet signalerar något kinky?

Min nuvarande pojkvän är inget undantag. Nu verkar han vilja dela mig med en annan kille. Vi ska bara hitta en snygg, ung och bisexuell kille som vill leka med oss båda.

Två veckors celibat...

2008-07-06T20:12:00.003+02:00

... närmar sig sitt slut. Fan vad det ska knullas i nästa vecka!

Oxytocin

2008-06-25T06:54:00.002+02:00

Oxytocin kan tydligen hjälpa folk med social fobi. Frågan är vad som händer när socialt handikappade människor plötsligt kommer släppas lösa? Jag har hört att pepparspray kan funka.

Vad händer när folk börjar överdosera oxytocin? Finns det en sak som är säkert så är det ju att vad än läkarvetenskapen uppfinner så kommer vi människor hitta ett sätt att använda det till att bli höga samt att ha ihjäl oss.

Iofs skulle det vara rätt kul som lärare att gå omkring i klassrummet med en oxytocinburk och ställa frågor till klassens blygaste mobbingoffer och när man får ett frammumlat "vet inte till svar" spraybomba honom/henne och upprepa frågan. Eller nåt.

Som en sexnovell...

2008-06-24T22:11:00.005+02:00

Om du är dyslektiker har du förmodligen inte märkt att jag haft rätt dåligt med inspiration till bloggskrivandet den senaste tiden. Anledningen är väl den vanliga - jag mår jävligt bra och har jävligt roligt. Bra konst föds ur lidande som det heter.

Jag känner att jag skulle behöva någon som ställer de rätta frågorna till mig eller kommer med de rätta påståendena - de som får igång mina tankar. Men det är för lite kreativ input just nu.

I förra veckan när jag låg och hetsade min pojkvän genom att berätta om sexupplevelser ur mitt förflutna kommenterade han en händelse med att "det där var ju fan som en sexnovell". Sagt och gjort - nu är jag halvvägs klar med att skriva ner den. Problemet är bara att jag vet att sexnoveller har en förmåga att "stjälas" och publiceras av andra som deras egna alster så jag skulle vilja föregå folk genom att själv publicera den typ överallt innan de hinner. Och naturligtvis även här.

Så - alla läsare - jag vet att jag inte är ensam. Vad finns det för bra sexnovellställen på nätet?

Away from home

2008-06-24T19:48:00.005+02:00

En icke föraktfull bonus när man knullar killar som är 13 år äldre är att de kan ha sommarstugor. I det här fallet handlar det förvisso om en sommarstuga som han rent juridiskt fortfarande äger tillsammans med sin exfru - men eftersom hon behållit huset tills vidare så har han behållit sommarstugan tills vidare. Mycket tyder också på att det kommer bli så fortsättningsvis också.

I alla fall så åkte han och jag dit och tillbringade nio nätter där och det var riktigt underbart. Att bara komma bort, verkligen känna sig ledig och inte bry sig om något annat än vad man ska äta för att få krafter för att orka knulla igen. Med tanke på att vädret varit normalt sommarväder har det inte kryllat av tillfällen för utomhussex, men vi har tagit tillvara på en hel del av dem.

Nu är han kvar i sommarstugan tillsammans med sina döttrar. Jag kommer inte träffa honom på iaf två veckor, vilket känns väldigt jobbigt. Sex, närhet, ömhet och kärlek är verkligen beroendeframkallande och trots att jag kom hem i söndags har min syster redan hunnit kalla mig för jävla bitterfitta vid två olika tillfällen.

Samtidigt är det skönt att vara hemma. Min säng, mitt hem, min katt.

Dagens bajs

2008-06-24T10:39:00.003+02:00

Läcker valnötston. Tämligen krämig konsistens. Enstaka halvsmälta bitar av trådig art. Arom av paprika, vitlök och ljust öl ger bajset en tämligen omogen karaktär. Bitter eftersmak.

Är det bara jag?

2008-06-11T21:09:00.003+02:00

Är det bara jag som tycker att Sverige inte alls spelade bra igår? Är det bara jag som tycker att Sverige spelade dåligt, men att Grekland spelade ännu sämre? Är det bara jag som tycker att det var tragikomiskt att se det svenska passningsspelet efter att ha sett Spanien några timmar tidigare? Är det bara jag som måste krypa till korset och erkänna att jag hade fel tidigare och att Petter Hansson är ännu fulare än Ludovic Magnin?

Momo - vem tycker du är snyggast av Ludovic Magnin och Petter Hansson?

Avgjort

2008-06-11T21:06:00.001+02:00

Lookalikeliggatävlingen är avgjord. "Komikern" Jakob Öqvist vann med 28 röster, pianisten Stefan Gunnarsson kom tvåa med 16 röster och sist kom fotbollsspelaren Ludovic Magnin. Om ni nu kan skilja dem åt. Jag röstade i alla fall på Magnin. Jag har helt klart bättre erfarenhet av sex med fotbollsspelare än med komiker och musiker.

Fotboll och sex

2008-06-09T23:03:00.012+02:00

1) Varje gång det är fotbolls-EM eller fotbolls-VM skrivs det spaltkilometer om hur tärande det är för förhållanden. Mannen som sitter och kollar på sport hela tiden och försummar den stackars kvinnan. För mig och min pojkvän är det lite tvärtom. Han ser det som "är bra" och Sveriges matcher, medan jag är en kompletist och tror att jag sett alla mästerskapsmatcher i alla turneringar sedan EM -92 och de allra flesta redan i VM -90. Jag har lusläst Aftonbladets EM-bibel flera gånger. Jag missar inte en sekund.

Men är det skadligt för ett förhållande? Inte det minsta hävdar jag. Det är snarare förhållanden där man inte respekterar varandras intressen som är skadliga. Visst. Om ena personen i ett förhållande ska sitta och kolla på tv från halv sex till närmare elva på kvällen varje dag året runt - då har man ett problem. Men att man har några intensiva veckor så här varannat år - det ser inte jag som ett problem. Och min pojkvän respekterar att jag föredrog att kolla på Frankrike - Rumänien framför att ha sex med honom.

2) Och jag respekterade att han föredrog att ha sex med mig framför att kolla på Frankrike - Rumänien. Så det blev att han positionerade mig i soffan, liggandes över ett antal kuddar så han kunde ta mig bakifrån samtidigt som jag kunde ligga bekvämt över kuddarna, dippa morotsstavar i tzatziki och kolla på matchen. En kvart in i matchen slog vi vad. Om han kunde få mig att komma innan halvtid skulle jag suga av honom. Om han inte kunde det så skulle jag få kolla på andra halvlek i lugn och ro.

Ni vet den där klyschan om att man ska tänka på fotboll när man har sex för att inte komma? Den är SÅ sann. Det spelade ingen roll vad han gjorde. Han slickade mig, han fingrade mig, han smekte mig, han mjukknullade mig, han hårdknullade mig - ingenting hjälpte. Jag var inte ens nära att komma. Nån vibrationsgrej hade säkert kunnat funka - men det vore fusk, så det fick han inte använda.

Jag blev själv rätt överraskad, för jag brukar ha väldigt lätt för att komma, men samtidigt är ju det för att jag ger mig hän när jag har sex. Nu gjorde jag ju inte det och då var jag många sjömil från orgasm. Någon kanske tänker att det berodde på att det var en sådan tråkig och osexig match, men det borde ju snarast gjort det svårare att fokusera på fotbollen. Och dessutom finns det en hel del killar i det franska landslaget som gärna skulle få hälsa på hos mig.

3) En sak jag tänkt på när det gäller fotboll och sex är de där hysterierna kring vissa lags celibat under turneringar. Det verkar som att det finns två teorier bland förbundskaptener. Båda går ut på att mäns kåthet är ett problem och störande element som förhindrar dem från att fokusera. I den första teorin så tänker man att kåtheten kan hållas i schack om man lever i celibat och inte ger den andrum. Totalt munklikt fokus på fotbollen alltså. Den andra teorin bygger på att kåtheten inte kan hållas i schack utan att man måste ge efter för den. Här kommer då ett antal conjugal visits där spelarna kan get it out of the system.

Intressant är att det här är ett fenomen som aldrig nämns i samband med damidrott. Aldrig några artiklar om att damlandslaget i fotboll inte får knulla under en turnering, alternativt att de får besök för att knulla av sig lite. Är det för att kvinnlig sexualitet inte finns i det här sammanhanget? Är det en ickefråga? Eller lever myten kvar att alla kvinnliga idrottare är lesbiska och därför förväntas lösa problematiken inom laget? Jag tycker det är lite konstigt.

Avslutningsvis - lite bilder på temat.

Lika som bärfisar

2008-06-08T06:48:00.005+02:00

Äntligen är EM igång. Portugal - Turkiet tycker jag var en riktigt kul match. En del av mig önskade att Portugal vunnit med 5-0 för de kändes värda det. En annan del av mig hoppades på oavgjort eftersom Turkiet ändå kändes bra mycket roligare än Schweiz och Tjeckien.

Seriöst - fan vilken tråkig match EM inleddes med. Det enda som var roligt i den matchen (förutom att fundera kring hur stor kuk Jan Koller har) var att studera den kanske fulaste människa som setts på en fotbollsplan på senare tid.

Jag talar naturligtvis om schweizaren Ludovic Magnin. Eller The Voice/Sthlm Live-komikern Jakob Öqvists och Så Ska Det Låta-pianisten Stefan Gunnarssons kärleksbarn om ni så vill.

Ludovic Magnin

Jakob Öqvist

Stefan Gunnarsson

OBS! GLÖM INTE ATT RÖSTA I MIN OMRÖSTNING TILL HÖGER!!!

Insomnia

2008-06-07T07:10:00.003+02:00

Jag har i regel en rätt oproblematisk relation till fenomenet sömn. Jag går och lägger mig när jag är trött och då somnar jag mer eller mindre omedelbart. Sen vaknar jag när jag är utvilad och eftersom jag sover intensivt behöver jag sällan sova speciellt länge. Följaktligen vaknar jag nästan alltid rätt tidigt på morgonen och är ytterst morgonpigg.

Min pojkvän fungerar tvärtom. Han har svårt att somna, han vaknar flera gånger på natten och han är helt död när han till sist kommer upp - ofta några timmar efter mig.

"Problemet" är att när han ligger där rastlös och sömnlös bredvid mig så börjar han naturligtvis att låta händer och tunga gå på upptäcktsfärd. Och när jag vaknar på det sättet kan jag naturligtvis inte bara låta det vara utan hoppar på honom och knullar skiten ur honom.

I natt har jag vaknat två gånger - den första gången av att två fingrar tränger in i min fitta och ett finger i analen, den andra gången av att han fyllde mig med kuk. Och då påstår han dessutom att han slickat mig till orgasm utan att jag vaknat innan den andra gången.

Det som gör det hela till ett (lyx)problem är att när han gör så här så förskjuter han samtidigt sina sömnproblem till mig. Medan han somnar nästan omedelbart efter att han är klar (hallå, efterspel?) har jag precis kommit igång och vill hålla på i en timme till. Så jag ligger där och onnar mig till sömns för att sen väckas av honom igen.

Nätterna är helt klart mer omständiga när man har pojkvän. Jag säger inte att de är sämre och jag skulle inte vilja byta bort dem. Men de är som sagt inte helt problemfria.

Likriktat tv-utbud

2008-06-06T08:47:00.000+02:00

Min syrra sitter och kollar på ett program om Mette-Marit. Det hette tydligen "Hennes namn är Mette-Marit". På en annan kanal går ett program som heter "En schimpans i familjen".

Privatisera kungahuset

2008-06-06T08:29:00.000+02:00

Nu är det åtta år sedan staten och kyrkan skiljdes åt. Att vara medlem i Svenska Kyrkan är frivilligt. Man väljer alltså själv om man vill vara med eller stå utanför. En helt ok kompromisslösning tycker jag - eller åtminstone ett steg i helt rätt riktning. Frivillighet, samtidigt som svenska kyrkan ändå har en liten särställning av historiska skäl.

Jag skulle vilja ha samma lösning för kungahuset. Låt folk som vill ha ett kungahus fortsätta att ha en kung och en drottning och sina övriga feodala rester samt betala för detta och låt oss andra få stå utanför och slippa betala för det.

Ibland används ju argumentet att kungahuset gör bra reklam för Sverige. Nja, möjligtvis för större svenska företag. Om det nu finns några såna kvar. Jag har inte fått någon bra reklam av kungahuset. Och om det nu är så bra reklam som de hävdar att det är - borde inte det vara de som drar nytta av den reklamen som också bekostar den?

I ett samhälle där allt ska privatiseras tycker jag att kungahuset borde stå på tur.

Eller så hade man kunnat göra som inom annan offentlig verksamhet och bara konstatera att - nej, tyvärr - vi måste omstrukturera och skära ner. Och eftersom vi ska anställa Westling så - sorry Madde, men vi måste avskeda dig. Sist in - först ut. Du fattar nog.

Sommartider

2008-06-06T08:20:00.003+02:00

Igår började sommaren. Visst har det varit varmt och så tidigare, men för mig är sommar = ledighet. Och igår förmiddags lämnade jag in terminens sista hemtenta. Sen bar det av till en park där jag låg och drack mig brun. Härligt att vara riktigt wasted vid tvåtiden och sedan vara beyond humanity framåt fyra. Såhär efter en termin måste jag börja erkänna att en del i min klass inte är så dumma som de först verkade. Eller så är de som avokado (vad fan heter det i plural? -er eller -r?) och behöver mogna i solen för att bli lite intressanta.

Idag går det förmodligen att hitta mig på Eriksdalsbadet. Jag är hon i bikini som ligger och solar rätt mycket och kanske läser en bok. Vi ses.

The Mist

2008-06-01T22:12:00.002+02:00

Jag och pojkvännen såg The Mist idag. Vi älskade den, men var rätt oense om slutet. Ska man sammanfatta det så är det lite sådär "överraskande". Huvudpersonerna flyr från monstrena som är någon sorts insekts/tentakel-demoner från en annan dimension som militären öppnat en portal till. De åker i en bil och tänker sig att de ska kunna komma iväg från dimman som omger allting, men bensinen räcker inte så de ger upp. Huvudpersonen har bara fyra skott kvar så han skjuter sin son och de övriga tre vännerna eftersom ingen vill tas av monstrena. Sen ger han sig till dem, men då kommer istället militären som har börjat lösa problemet. Så han sköt sin son i onödan.

Pojkvännen tyckte att det var töntigt och ville hellre se ett standard-hollywoodslut. Jag tyckte att det var ett rätt bra slut, men skulle helst sett att det visat sig att den tokreligiösa kvinnan som påstod att det var domedagen hade rätt och att mänskligheten gick under pga att de sköt henne.

Jaja, filmen var som sagt riktigt bra och jag rekommenderar er alla att se den om ni gillar en film där ni blir överraskade.

För egen hand

2008-05-29T20:58:00.004+02:00

Jag vill ha min pojkvän här, men han var upptagen så jag får nöja mig med att sitta vid datorn och njuta av ölen för egen hand.

Vitchokladmousse

2008-05-29T20:46:00.000+02:00

Jag vill ha vitchokladmousse. Nu.

Grabbiga tjejer

2008-05-29T20:31:00.002+02:00

Bloggen Sexnoveller för alla ställde två frågor som jag tänkte svara på här:

1) Varför är det numera helt accepterat med dildos och andra tjejleksaker, men fortfarande skämmigt med lösmuttor?
Det handlar väl främst om att sexualitet anses naturligt för män. En "riktig karl" ska kunna få knulla en massa tjejer. Att knulla en fleshlight är därmed per definition ett misslyckande. Han lever inte upp till den förväntade manligheten. Medan kvinnor som gör manliga saker alltid anses vara lite tuffa eftersom manliga saker värderas högre än kvinnliga. En man som gör kvinnliga saker är en fjolla (=nedvärderas), medan en kvinna som gör manliga saker är rätt tuff, under förutsättning att hon inte blir butchig. Kvinnor som överhuvudtaget vågar erkänna att de har en sexualitet blir därmed lite tuffa.

2) Och varför är en ung tjej som kollar på porr lite häftig, medan en 54-årig man som kollar på samma porr är lite äcklig?
Samma sak här. Tjejer som gör "grabbiga" saker är coola. Så länge porr anses vara manligt/grabbigt kommer det här fortsätta.

Middagstips

2008-05-29T20:14:00.004+02:00

Dagens middagstips:
1) Ta fram en öl ur kylen.
2) Svep den och säg "fan vad skönt det är med sommar".
3) Ta fram en till öl och drick den i mer sansat tempo.
4) Gör en tzatziki (yoghurt, gurka, vitlök)
5) Ställ den i kylen.
6) Ta fram zucchini, champinjoner, scharlottenlök, paprika och cocktailtomater.
7) Skär paprikan och zucchinin i lagom stora bitar.
8) Tryck på allt på grillspett.
9) Låt spetten ligga i en riktigt vitlökig marinad i en halvtimme eller nåt.
10) Tänd grillen.
11) Slå dig ner på balkongen och njut av en till öl.
12) När du har perfekt värme på grillen så är det bara att börja grilla.
13) När spetten är klara häller du upp allt på tallriken.
14) Ös på med tzatziki.
15) Rör runt lite.
16) Ät.

Jävlar vad livet är underbart.

Nätknulla

2008-05-29T06:34:00.004+02:00

I en DN-chatt ger författaren och "dejtingexperten" Loveina Khans sunt förnuft-svar på läsarnas frågor.

Henio: Finns det någon seriös sajt, som är inriktad på kortare heterosexuella relationer (one night stands, flirtar et cetera). Jag har ett par kompisar som är homo respektive bi och för dem finns det ett par sådana sajter. Hoppa frågan uppfattas som seriös! Glad sommar!

Loveina Khans: Inte vad jag känner till, men jag måste också erkänna att jag aldrig själv varit ute efter en kortare relation som du beskriver. Jag tror att det på alla sajter finns människor som söker alla typer av relationer. Man kan oftast signalera det i någon inställning. Jag har åtminstone fått förfrågningar av den typen alla sajter jag använt mig av.

Ursäkta mig men "inte vad jag känner till"? Visst känns det som att någon inte vill framstå som en slampa i Dagens Nyheter? Sen är ju seriositet alltid relativt, men jag kan inte säga att jag någonsin uppfattat Mötesplatsen eller SprayDate som mer seriösa än exempelvis BodyContact. Allt handlar ju om vilka personer man stöter på och seriösa och oseriösa personer finns ju överallt.

Alla mina läsares favoritämne

2008-05-28T20:44:00.001+02:00

Jag vet att jag definitivt skulle reagera som den svarta tjejen efter 1:31...

Sex och kärlek

2008-05-28T20:16:00.000+02:00

Min sexuella historia skiljer sig rätt mycket från min pojkväns. Jag har tagit för mig, testat i stort sett allt jag velat testa - helt enkelt gett mig hän. Min pojkvän däremot har tillbringat de senaste femton åren i ett nedåtgående förhållande som bara blev mer och mer befriat på sexualitet och erotik.

Medan hans historia endast väcker medlidande och varför-frågor hos mig så fascineras han otroligt av min historia. Det handlar inte bara om nyfikenhet utan även om kåthet. Han blir upphetsad av min erfarenhet.

Det här är något som glädjer mig oerhört. Jag vet killar som haft väldigt svårt att hantera detta. Svartsjuka, osäkerhet, mindervärdeskomplex och känsla av otillräcklighet har varit normen hos killar jag börjat bli allvarlig med.

Men inte han. När jag berättar om något så reagerar han varken med ett äcklat "fy fan vad äckligt att du har haft gruppsex med tre afrikaner" eller ett osäkert "hur fan ska jag kunna tillfredsställa dig med min medelstora svenssonballe när du haft monsterkukar?" utan istället med ett "Wow, du har levt ut dina fantasier! Jag vill hjälpa dig att leva ut fler fantasier!".

Och det känns underbart. Jag kan berätta om vad som helst och han blir upphetsad. Han låter mig få vara mig. Han älskar mig för den jag är, inte för den han vill att jag ska vara. Finns det något bättre än det? Finns det något bättre än en kille som njuter av ens egen njutning? En kille som är såpass säker i sig själv att han ser mig för den jag är.

En sån kille är en kille vars alla fantasier jag vill uppfylla, hur perversa eller ovanliga de än är. Och tro mig, vissa är rätt perversa och ovanliga.

Det känns faktiskt rätt underbart att ha honom. Förlåt allihop för att jag har bloggat rätt dåligt på sistone, men jag antar att ni förstår att jag haft annat för mig. Och jag har älskat varje sekund av det.

Drömkillen

2008-05-18T20:48:00.006+02:00

Jag trodde att jag hade hittat rätt. Sen bläddrade jag bland kontaktannonserna i lokaltidningen Mitt i Söderort - Hammarby Skarpnäck och blev kär vid första ögonkastet. Synd att jag inte är hans typ, när han så uppenbart är min typ.

18 and life

2008-05-18T20:23:00.000+02:00

Det är något speciellt med 18-åringar och 18-årsställen. Så härligt med människor som är så entusiastiska, som är så levnadsglada, som tror att de är först i världen med allting, som är så upptagna med att framstå som världsvana att de inte märker hur naiva de är. Jag älskar 18-åringar. Livet är så jävla bekymmerlöst när man är 18. Så när jag igår var ute och festade med min 18-åriga syster och hennes 18-åriga kompisar (ok - nån hade fyllt 19) så var det som att ta en tripp till en lite mer rosaskimrande och bekymmersfri värld.

Efter ett par timmars förfestande hamnade vi så på ett rätt typiskt 18-årsställe. Där dröjde det inte många minuter innan jag fick syn på min numera fd kk Mr Lammkött. Vi hånglade lite grann, mest bara för att övertyga mig själv om att jag gör rätt som blivit ihop med älsklingen. Sen utkämpade jag och min syster världens fight. Jag gjorde allt för att hjälpa Mr Lammkött att ragga upp en av hennes kompisar, medan hon gjorde allt för att cockblocka. Jag tror att jag vann iaf för plötsligt var bägge försvunna.

Och naturligtvis gick jumpstylen utmärkt. Jag och min syrra är härmed officiellt coolast i världen. Eller nåt.

Sen säger ju efterklokheten att det inte var så smart att dricka ett mindre hav av Long Island Ice Tea, men när man praoar som 18-åring så är det ju bara att dricka. Låt morgondagen bekymra sig om sig själv.

Skid Row - 18 And Life

Vänner och bekanta

2008-05-18T16:15:00.000+02:00

Skön sammanfattning av mitt liv där. :) Måste bara rätta dig - jag äter rätt onyttigt, men jag tränar bort allt utom den skenande kolesterolhalten.

Alltså, jag har egentligen inga såna där supertajta vänner. Inga bästisar. Den närmaste på det sättet är faktiskt min syster. Men det finns ingen sån där som jag "berättar allt" för.

Delvis beror det väl på att jag har flyttat en hel del. Alkoträsk >>> Köpenhamn >>> Bangkok >>> Stockholm. Nästan alla har droppats av på vägen. Från Köpenhamn har jag inga vänner kvar. Från Bangkok har jag bara en vän kvar - en tjejkompis som jag lyckades para ihop med en svensk kille och som numera bor här i Stockholm - resten har jag alltmer sporadisk kontakt med via telefon och internet. Och från Alkoträsk är det mest några killkompisar som i ärlighetens namn alltid var mer brorsans kompisar än mina.

Följaktligen är i stort sett ingen av mina vänskapsrelationer över två år gamla. När jag flyttade till Stockholm började jag skaffa en del nya vänner. Överlag har det varit betydligt lättare att skaffa killkompisar än tjejkompisar. Om jag ska generalisera lite grann så uppfattar ofta killar mig som en frisk fläkt, en kul kompis som sticker ut lite grann, en tjej som har en massa egenskaper som deras flickvänner inte har (och saknar andra som deras flickvänner har). Medan tjejer ofta uppfattar mig som för mycket.

Följden av det här är att jag har en del tjejkompisar, men jag har en viss distans till dem. Jag skrämmer bort många och det gör att jag lärt mig hålla distansen. Jag har vissa jag festar med, en jag tränar med rätt ofta, några som jag mest fikar och shoppar med osv... Så jag har helt klart "tillräckligt" med kompisar, men jag har inte speciellt djupa relationer med dem. Ingen som jag delar allt med på bästis-manér. Det är väl delvis därför som jag har den här bloggen.

Jag har inget "gäng" jag umgås med. Det saknar jag. Däremot hänger jag ofta på andras gäng. När man är ensam blir man aldrig något hot - de flesta tycker bara det är kul med "en extra". Och när jag haft fester hemma så blir det i regel en väldigt blandad skara av folk som aldrig träffar varandra annat än just på fest hemma hos mig.

Jag känner mig inte riktigt färdig med det här svaret, känner inte riktigt att jag fått ut det jag ville få ut - så du får gärna komma med lite följdfrågor, Kattis.

Jumper

2008-05-17T18:00:00.004+02:00

Från igår eftermiddag till mitt på dagen idag har jag och pojkvännen nästan haft sex konstant. Ok, vi har sovit några timmar och vi kollade dessutom på Kill Bill igår kväll, men annars har vi haft väldigt mycket sex. Tyvärr fungerar sex ungefär som heroin - man blir liksom inte "mätt". Får man mycket sex så nöjer man sig inte utan vill ha mer. Det kan funka om man sakta trappar ner, men att sluta cold turkey är bara vansinne. Dessvärre stack han till sina döttrar mitt på dagen och sen dess har jag bara blivit helt störd i skallen.

En sak har jag lärt mig i livet - ska man dämpa suget efter ett missbruk måste man ersätta det med ett annat. Följaktligen har jag bönat och bett på mina bara knän för att min lillasyster ska låta mig få följa med ut på krogen. 18-årsställe och dyngfylla är ungefär vad jag behöver.

Problemet är att min syster har en teori som går ut på att alla former av dans KAN vara snyggt om det är synkroniserat. Jag kan väl i viss mån hålla med henne - ta en sån sak som synchronized swimming - kan se coolt ut i grupp, men aslöjligt om någon gör det själv.

Nu har hon fått för sig att hon och jag (som motprestation för att jag får följa med henne och hennes kompisar) ska dansa jumpstyle ikväll. Om du inte vet vad det är så kan man väl säga att det är en sorts blandning av rave, riverdance och the running man - frekvent utövat av finniga trancekillar från Belgien och England. Vi får väl se hur det går. Hon har lärt mig en jumpstyle-rutin som vi ska köra bredvid varandra så fort det är någon jumpstyle som spelas och dessutom har hon sagt att hon tänker önska Jeckyll & Hyde och Scooter gång på gång. Och eftersom dj-n på stället är kompis med hennes pojkvän så finns det väl viss risk för att det blir så. Vad gör man inte för att kväva sin kättja?

Jeckyll & Hyde - Time Flies

Var sak har sin tid och plats

2008-05-17T15:38:00.004+02:00

Här kommer ett tips till alla killar som just nu blir avsugna. Om du under avsugningen får för dig att du ska säga något kan detta vara ett bra råd.

1) Om det du tänker säga skulle avslutas med ett utropstecken i skrivet format är det med största sannolikhet bara att säga det. Interjektioner och imperativ funkar bra.

2) Om det du tänker säga skulle avslutas med ett frågetecken i skrivet format gör du bäst i att hålla käften.

Helt enkelt - vill du att jag prata eller suga? Jag är bra på bägge, men inte samtidigt. Det är svårt med konversation när ditt ollon kittlar halsmandlarna.

Fjorton frågor

2008-05-17T14:24:00.003+02:00

Jag har skickat ut ett mail till lite folk. Tänkte att jag skulle besvara det själv också.

Hej. Jag har i nuläget typ en miljard personer på min msn och eftersom de flesta inte är så unika som de tror så blir det då och då rätt pinsamma situationer när jag inte kommer ihåg vilka folk är. Därför vill jag att alla som vill vara med på min msn-lista besvarar följande frågor så jag lätt kan snabbrepetera vem du är när du pratar med mig. Tack på förhud.

1) Vad heter/kallar du dig?
Jag heter Sophia och kallar mig för Needy Girl.

2) Hur gammal är du?
Jag är 25 år gammal. Eller ung. Fast nej, 25 år gammal ska det nog vara.

3) Vad har du för kön?
Ett kvinnligt.

4) Vad är din sexuella läggning?
Bisexuell, fast mer lagd åt killar än tjejer. Fäller och faller för personer, inte kön.

5) Hur ser det ut på förhållandefronten?
Har en pojkvän sedan någon vecka tillbaka.

6) Var bor du?
I en närförort till Stockholm.

7) Vad jobbar du med/pluggar för något?
Pluggar till lärare, arbetar lite extra som vikarie.

8) Har du någon blogg? Vad är i såna fall adressen?
http://needy-girl.blogspot.com/

9) Vad tycker du om min blogg?
Jag tycker den är en bra ventil och den har gett mig läsare som funkar bra som bollplank.

10) Beskriv dig själv med fem ord.
Krävande, intelligent, kunskapstörstande, svensson-wannabe, spontan.

11) Vilka är dina tre sämsta egenskaper?
Kontrollbehov, hybris och att jag ibland är för spontan.

12) Vad tänker du dig att du får ut av att ha mig på din msn?
Ingenting.

13) Vad tänker du dig att jag får ut av att ha dig på min msn?
Ingenting.

14) Vad gör dig intressant och minnesvärd?
Att döma av läsekretsen så är det tydligen att jag vid några tillfällen har haft svarta kukar i mig och gillat det.

Stort kändisskap

2008-05-15T19:44:00.005+02:00

Nu antar jag att du även pratar om min blogg och inte enbart om bloggar i allmänhet. Och jag vill definitivt säga att "stort kändisskap" är inget jag identifierar mig med.

Men men, jag tror att bloggande överhuvudtaget inte är något som man kan göra och ständigt hålla en kvalitativt hög nivå. I alla fall inte om man har ett liv runt omkring som pockar på ens uppmärksamhet.

I mitt fall handlar det nog mest om att andra saker är viktigare. Många av mina blogginlägg skapas när jag åker till och från skolan. Jag antecknar saker på mobilen och sen skriver jag dem hemma. När plötsligt tunnelbaneresan upptas av sms-ande med en pojkvän så blir det inget inlägg.

Och när solen är framme blir det inte speciellt mycket datortid överhuvudtaget. Apropå ingenting så blev det fyra inlägg idag. Hittills.

Gulligt

2008-05-15T18:04:00.003+02:00

Dagens gulligaste sms:

Jag trodde jag visste vad sex var för nåt, men jag hade fel. Det känns som att du tagit min oskuld på nytt.

Fängslande

2008-05-15T14:55:00.001+02:00

Spräckt

2008-05-15T14:35:00.001+02:00

Den senaste veckan har jag spräckt tre par jeans i grenen. TRE. Ok om det hade hänt med ett par, det händer ju trots allt förr eller senare om man bara använder dem tillräckligt mycket. Två på en vecka hade rentav kunnat vara en statistisk tillfällighet. Men tre par?

Det första paret vet jag inte när de sprack. De var hela när jag drog på mig dem på lördagkvällen och de var trasiga när jag tittade på dem på söndagmorgonen.

Det andra paret gick sönder i tisdags när jag var på väg till tunnelbanan. Bara att vända om.

Det tredje paret gick sönder igår, under en fikapaus på ett förmiddagsseminarium.

Det vore ju en sak om jag sprungit en massa, om jag hållit på och skrevat en massa eller gått ner i spagat eller nåt.

Nu har jag i alla fall lånat min grannes symaskin. Dags att se om nio års textilslöjd har satt några spår.

The art of being evil

2008-05-12T21:19:00.002+02:00

I lördags brände min pojkvän sig. Vi snackar inte "oj, lite för mycket sol" utan vi snackar kräftan Evert och brännblåsan Ulla-Bertas kärleksbarn. Min idio... jag menar, min naive pojkvän läste en bra bok och valde därför att sola ryggen större delen av dagen samtidigt som jag hade smörjt in honom med en solkräm vars bäst-före-datum gick ut i samband med att motboken infördes.

Framåt kvällen hade han ont. Riktigt ont. Jag smörjde in honom med helosan och aloe vera och vi hade egentligen ganska mysigt. Hans kuk var visserligen inte bränd, men för säkerhets skull smörjde jag in den ordentligt och döm om min förvåning när den plötsligt växte.

Jaja, vi drog ner varandra i sängen och han började missionärknulla mig samtidigt som jag fortsatte att smörja in hans rygg. Dilemmat var att min syster var hemma samtidigt och även om jag inte skäms över att jag har ett sexliv så vill jag inte att vi ska vara högljudda när hon är hemma. Så vi gjorde båda vårt bästa för att vara tysta.

Sen gick det som det brukar gå. Det gick. För oss båda. Ett rasande upplopp där vi båda slogs om att komma först. Han pumpade på allt vad han kunde och jag kopplade en bensax kring hans rumpa och pressade honom mot mig så han inte skulle kunna komma loss.

Jag tror jag vann med någon sekund. Men orgasmen höll på att transformeras till frustration när jag inte kunde skrika ut den så jag gjorde vad jag kunde. Jag borrade ner naglarna i hans rygg och klöste.

Han skrek. Det var visserligen samtidigt som han levererade sin blyfria bensin i min tank, men jag är ganska säker på att det inte var av njutning som han skrek. Han såg helt förstörd ut med ansiktet förvridet i en stel grimas.

"Gjorde det ont?" frågade jag honom. Puckad fråga, jag vet.
"Nej" svarade han och om det någonsin funnits ett tillfälle vid vilket ironi är fel metod så var det då.
"Det här då?" sa jag och drog naglarna över hans rygg. Inte ömt och sensuellt utan ungefär som när man har bråttom med att riva en morot på rivjärnet.

Jag lärde mig många saker där och då:
1) Det är inte gulligt med killar som är känsliga och gråter.
2) När man säger om vuxna människor att de gråter som små barn så menar man sällan det bokstavligt för små barn brukar gråta med snorsträngar och allt. Det gör sällan vuxna människor. Inte min pojkvän heller.
3) Min kille är inte masochist. Han sa att det var hans livs sämsta orgasm.
4) Jag är inte sadist. Jag njöt inte sexuellt av det. Min orgasm blev ganska dålig den med. Jag är nog bara ond.
5) Min syster är antingen döv eller så har hon väldigt selektiv hörsel.

New rules

2008-05-12T12:52:00.003+02:00

Nu är datorförbudet hävt. Jag släpptes ut på internet lite tidigare på grund av gott uppförande. Jag har tänkt lite angående den här bloggens framtid.

1) För det första så tycker jag det är lite trist med anonyma kommentarer. Jag kommer radera alla såna från och med nu. Signera med andra ord alltid dina kommentarer här. Sen om du kallar dig Blondin-Ulla eller vad fan du vill, det spelar ingen roll.

2) Jag kommer nog inte skriva lika ofta som tidigare. Det är liksom sommar och då finns det roligare saker att göra än att sitta vid datorn. Det är lätt hänt att bloggandet och bloggkollandet blir ett beroende. Jag vill festblogga, inte vara blogoholic.

3) Av den anledningen kommer jag inte heller låta mig bli sponsrad. Det känns fel att ta emot pengar när jag kanske ändå inte presterar något.

4) Typ en miljard personer har addat sophiasnya@hotmail.com på msn. Jag har i nuläget ingen aning om vem någon är. Så jag tänker sätta ihop en liten enkät som man måste besvara om man vill vara kvar på min msn-lista. Och sen tänker jag ändå rensa för det är långt ifrån alla som verkar vara givande kontakter.

Datorförbud

2008-05-06T07:01:00.002+02:00

Från och med att det här inlägget publiceras har jag datorförbud i en vecka eftersom jag varit en olydig flicka. Nu måste jag prioritera umgänge med älsklingen, studierna och solen ett tag.

Vi hörs.

Tv

2008-05-03T09:06:00.003+02:00

Sist i världen har jag fattat att SVT ska sända Englas begravning. Tar du med chips och dip så fixar jag popcorn och cola? Jag vet att det låter fel, men jag måste småäta när jag kollar på tv.

The sound of jackhammers

2008-05-03T08:51:00.003+02:00

Efter att ha läst ett inlägg hos Nihonshu kom jag osökt att tänka på en bild jag sett. Så jag letade upp den.

Expresståg på väg till Vladivostok

2008-05-02T23:58:00.000+02:00

Vi möttes i hans trappuppgång. Han hade varit nere med soporna och skulle precis upp igen när jag klev in i porten. Jag slängde mig i hans famn, tryckte honom mot hissens gallerdörr och överöste honom med kyssar. Han hade aldrig sett så sexig ut som när han stod där - svettig, med rufsigt hår och klädd i ett par adidasbyxor och ett vitt linne.

Våra händer utforskade varandras kroppar. Hans gled innanför min tröja, mina klämde tag i hans skinkor och tryckte honom mot mig. Hans kuk mot min fitta.

I hissen fortsatte hånglandet. Hans händer letade sig in under min kjol, under mina leggings, under mina trosor. Jag smekte hans byxbula utvändigt. Konturerna av hans kuk avtecknade sig tydligt och den reste sig i takt med hissens stegrande. När hissen väl stannade stod den ut som ett tält. Det var uppenbart att han inte hade några kalsonger på sig. Mums... :)

Inne i lägenheten hånglade vi oss ner i hans bäddsoffa. Jag fick av honom hans linne och han fick av mig min tröja, men sen tog det stopp. Bh-avtagande var tydligen inte något han praktiserat så mycket den senaste tiden.

Från hans högtalare hördes stråkmusik och att göra en snygg striptease och lapdance till stråkmusik är helt klart en utmaning. Jag lyckades i alla fall, både han och jag höll oss allvarliga och vi flämtade ikapp när mina skinkor masserade hans kuk.

Så klev jag på honom. Gled ner över honom. Red honom. Sakta och djupt, så hans ollon titt som tätt fick känna på den friska luften. Så allt snabbare. Hårdare. Hans fingrar gick på upptäcksfärd och jag såg på hans min att han gjorde allt för att hålla tillbaka orgasmen.

Det gjorde inte jag. Jag lät den komma, skölja över mig, få mig att sprattla som en fisk på en krok. Jag skrek ut den. Kanske var det det öppna fönstret som gjorde mig busig? Kanske var det de stegrande körerna från högtalarna som drev på mig? Kanske var det bara kraften i orgasmen? Men skrek, det gjorde jag.

Han stirrade på mig, förfärad eller chockad? Jag log mot honom, medveten om att det där var långt ifrån vad han var van vid. Han skulle precis öppna munnen när min handflata träffade hans kind. Hårt. En gång till. Han reagerade precis på det sätt jag önskade. Aggressivt knuffade han omkull mig, vände mig med rumpan mot honom och trängde in i mig skoningslöst.

Jag borrade ner mitt huvud under en kudde så han inte skulle se mina glädjetårar samtidigt som han gjorde allt för att mörbulta min fitta och min stjärt. Hans handflator gjorde mina skinkor ömma och röda och hans kuk skulle senare visat sig haft samma effekt på andra delar.

Jag vet inte varifrån han fick energin. Tidigare har han inte varit så värst uthållig, men nu dundrade han på som om han vore ett expresståg på väg till Vladivostok. Kanske var det något jag väckt i honom? En slumrande sexuell aggressivitet som legat dold under den kilometertjocka glaciär som äktenskapet kan vara.

När han till sist kom - när vi båda var helt utmattade och slutkörda - sprutade han mig rakt i ansiktet. Första laddningen träffade mig mitt mellan ögonen, andra på näsan och tredje i mungipan. Jag kramade ur honom allt som fanns och slickade därefter i mig allt han gett mig. Han har ovanan att blunda när han kommer, nästan som om han skulle svimma av, men när han till sist öppnade ögonen stirrade vi in i varandras - helt tysta i flera minuter.

Sen sa han orden som fick mitt hjärta att slå dubbla slag och stanna på samma gång.

Jag är så jävla tokkär i dig.

Vad fan säger man då?

Blogghora

2008-05-02T17:40:00.003+02:00

Min blogg väcker uppmärksamhet i de multinationella finanskretsarna och nu vill de dra in mig i sina nät. Jag har med andra ord fått sponsorerbjudanden.

daniel says: hallå! hunnit tänka på vårt förslag?
Sophia says: visst ja... har faktiskt helt förträngt det
daniel says: heh, det är okej. tur att jag påminde då
Sophia says: är det ok om jag frågar bloggläsarna och låter majoriteten avgöra?
daniel says: självklart
Sophia says: då ska jag göra det

Sophia says: jag försöker formulera mig till läsarna... angående sponsringen... "villkoren är typ bara att bloggen måste finnas kvar och att det ska finnas en synlig och tydlig länk till den aktuella sponsoren" har jag beskrivit det rätt då? eller har jag missförstått?
daniel says: "synlig och tydlig länk", så länge du menar en liten annons/banner, så jao isåfall har du beskrivit det rätt
Sophia says: ok... ändrar till annons/banner
daniel says: "annons/banner som smälter in". får oss att låta mindre spammiga [nickar]. för spammiga vill vi inte framstå som
Sophia says: haha. ok... får jag skriva skit om er?
daniel says: så länge det finns belägg så tar vi gärna emot kritik. it's your blog. som dom säger
Sophia says: ok... då ska jag kolla vad läsarna tycker...

Omröstning ligger ute alldeles strax... näst högst upp till höger.

Size Queen

2008-05-02T07:35:00.002+02:00

Eftersom en stor del av min läsarkrets mest vill läsa om kukstorlekar så rekommenderar jag varmt den här länken.

Källkritiska glasögon rekommenderas dock. Vissa validitetsproblem finns helt klart.

Ett nytt Sverige?

2008-05-01T06:48:00.004+02:00

Efter att ha läst det här inlägget började jag fundera. Tänk om man skulle skapa en svensk maskot. Maskoten borde få namnet OKEJ. OKEJ skulle varken ha maskulina eller feminina drag utan mest bara se humanoid ut. Två armar, två ben, ett huvud. Typ så. Dessutom skulle OKEJ vara grön i färgen och alltid vara glad.

OKEJ skulle kunna vara med på alla trafikskyltar. OKEJ skulle kunna ersätta vår fula svenska flagga. OKEJ skulle dessutom i händerna på tillräckligt skickliga marionettmästare kunna ersätta kungahuset. Man får rätt skickliga marionettmästare för 109,53 miljoner kronor om året.

Sen skulle man kunna göra leksaksdockor av OKEJ. OKEJ skulle både kunna ha klänning och prinsesstiara på sig och kamoukläder och AK-47. OKEJ skulle täcka hela registret.

OKEJ skulle kunna vara en symbol för ett Sverige där det är ok att vara på lite olika sätt. Kanske rentav en visualisering av en idé av vad Sverige står för.

Är det något jag saknar med Sverige så är det att Sverige inte betyder någonting. Sverige står inte för någonting även om många vill att det ska stå för ett gäng saker. Tänk som USA exempelvis. De har sin freedom, sin a dollar and a dream, sin constitution. USA är ett land som bygger på en samling idéer. Sverige är mer ett land som råkat vara ett geografiskt område med spridd befolkning som man sedan försökt göra ett folk av genom att vädja till nationalistiska känslor utan innebörd. Jag säger inte att USA funkar i praktiken, men som idé är det överlägset.

Jag skulle vilja ha en tydligare profilering av Sverige. Sverige för mig är inte blåögda blonda barn, röda hus med vita husknutar, köttbullar och lingonsylt osv. Det är något man säger att det är för att man är osäker på vad det är. Det är så lätt att dra till med lite ytlighet.

Jag skulle vilja ha ett samhälle där begreppet Sverige stod för ett gäng bra värderingar. Jämställdhet, icke-våld, mänskliga rättigheter, miljövänlighet, solidaritet osv...

Sen skulle ordet "svensk" betyda att man är en person som håller med om och står för de här värderingarna. Oavsett vad man har för bakgrund, kön, klass osv...

(Det här var typ mitt förstamajtal)

Rätt eller fel

2008-04-30T17:45:00.003+02:00

Jag har en bekant som är väldigt hatisk mot socialdemokrater och feminister och miljövänner och politisk korrekthet och offentliga sektorn och typ allting som såna människor brukar hata. Invandrare och bögar och sånt.

Jag funderar på att sno hans mobil en kväll och messa hans personnummer till 72105, vilket innebär att han blir av med 100 kr och blir medlem i Socialdemokraterna.

Rätt eller fel?
Roligt eller tråkigt?

Idag

2008-04-29T21:41:00.000+02:00

Blogga vs Sola tuttarna
0 - 1

Min brevvän Elisabeth

2008-04-29T21:16:00.006+02:00

Jag fick ett brev från min gamla brevvän Elisabeth Fritzl. Det verkade ha cirkulerat omkring i snigelpostvärlden i 24 år. Tyvärr vill hon inte att jag publicerar hennes brev, men här är iaf mitt svar till henne.

Hej Elisabeth.

Länge sen sist. Kul att höra av dig. Ett tag trodde jag nästan att du hade gått under jorden. Skönt att höra att du inte längre håller inne dina problem med din pappa utan att de äntligen har kommit upp till ytan. Hoppas det löser sig. Här kommer svar på dina frågor.

1) Nej, axelvaddar är inte så hett längre.
2) Nej, den där skönsjungande och välkoreograferade svenska brödratrion Herreys blev inte "de nya Abba" - eurovisiontriumfen till trots.
3) Tyvärr, Walter Mondale förlorade valet mot Ronald Reagan med stor marginal.
4) Ja, jag håller med om att "Thriller" med der amerikanische Neger Michael Jackson är en väldigt bra och läskig musikvideo. Även om han har blivit en aning läskigare sedan dess.
5) Kul för dig att du gillade filmen Polisskolan. Det finns mer av den humorn att hämta i din lokala videobutik.
6) Ja, 1984 blev verklighet även om det dröjde några år till.
7) Nej, Tjernenko blev inte så långlivad som ledare för Sovjetunionen. Han dog redan efter ett år och sen kom en som hette Gorbatjov och...

Hmmm... jag tror att du har en del catching up to do...

Ha det bra och fridens liljor!

Din brevvän...

//Sophia

Bara en kula

2008-04-27T19:38:00.004+02:00

Hur elak kan en kille vara? Först ska han ha barnen hos sig hela helgen. Sen när jag är som mest bakiskåt hör han av sig med ett sms och frågar om jag har lust med sex klockan sex, när han lämnat av barnen till sin blivande exfru (sjukt att skilsmässor ska ta sån tid). Naturligtvis svarar jag ja, tillbringar hela eftermiddagen med att ladda upp och så vid halv sex skickar han ett nytt sms och säger att det inte funkar och att vi får ses imorgon istället. Hans ena dotter behövde vara kvar eftersom hon måste få skjuts till skolan och exfruns bil är på service.

Om jag hade en revolver och bara en kula - vem skulle jag då skjuta?

a) Exfrun för att hon inte tar sitt ansvar. Fan, hur svårt är det att åka tunnelbana och buss med dottern?

b) Dottern för att hon inte kan ta sig till skolan själv. Seriöst - hon är nio år. Någon har tänt lite för många ljus för Engla.

c) Honom. För att han är en toffel och för att han är en toffel gentemot HENNE och inte gentemot mig.

d) Den andra dottern som egentligen inte har gjort något, men som ett bevis för att jag är lite sinnessjuk just nu.

Du får killar så lätt

2008-04-27T14:37:00.005+02:00

Kattis said...
jag har precis börjat läsa din blogg och tycker den är bra... en konstig fråga... är du snygg? (appropå du får killar så lätt?)

Till att börja med... Det är flera som undrat det och eftersom jag inte visar mig på bild här så förstår jag att folk undrar. Jag antar att jag är som de flesta. Jag har vissa saker jag är nöjd med och andra som jag inte är nöjd med.

Jag är rätt lång (1,78), rätt vältränad och smal, mina 70D-tuttar är nästan lika fasta som när jag var 17 och min mage visar inga tecken på att jag äter väldigt mycket och hyfsat onyttigt. Dessutom har jag rätt långa ben och de ser rätt bra ut.

Vad jag inte är lika nöjd me där min rumpa. Den är liten och fast, medan jag alltid drömt om att få ha en booty. Men genetiken är emot mig där. Tack mamma. Schysst. Din småarslade jävla...

Sen tillhör jag den där defekta delen av mänskligheten som är rödlätt. Min naturliga hårfärg är lite åt det orangeblonda hållet vilket förmodligen ingen sett mig i sedan jag fyllde nio eller nåt. Men det medför andra dilemman som en rätt kass pigmentering. Fräknar. Visserligen brukar jag sola mig till en schysst bränna året runt, men det handlar mycket om att dölja det jag har komplex för. Jag kommer säkert dö i hudcancer.

Mitt ansikte ser helt ok ut. Jag är inte den där som folk stirrar på vare sig för att jag ser fantastisk eller förfärlig ut. Jag ser helt ok ut.

Men... Det är min fasta övertygelse att jag har lätt för att få killar att falla för mig, inte främst pga mitt utseende, utan pga min stil, min utstrålning och min attityd. Till att börja med älskar jag livet och det märks på mig. Folk som ser och träffar mig blir inspirerade av mig och har i regel väldigt kul med mig. Jag är väldigt avslappnad och spontan vilket gör att jag lätt får kontakt med folk. Det gör i sin tur också att andra känner sig avslappnade och "naturliga" i min närvaro. Trygga helt enkelt. Sånt är mycket viktigare än utseende när det verkligen gäller.

DET är enligt mig förklaringen till att jag har rätt lätt att få killar.

Bakiskåt

2008-04-27T07:46:00.002+02:00

Det blev nog mer thaihora än katoy över mig igår. Jaja, kul var det. Fast just nu känns det rätt jobbigt i skallen. Och ensamt.

Jag träffade min fd kollega i torsdags. Vi hade en supermysig kväll/natt och jag måste nog revidera vissa uppfattningar jag haft om honom. Både hans kuk och hans juckteknik har visat sig vara helt ok och kombinerat med känslor och empati så blev det riktigt bra.

Tyvärr så är han med sina barn nu i helgen. Så jag får nöja mig med att bota/underhålla bakiskåtheten på egen hand. För just nu vill jag inte ha någon annan.

Hello, handsome man...

2008-04-26T08:27:00.004+02:00

Ikväll ska jag på maskerad. Om ni ser en svensk tjej som är utklädd till thailändsk pre-op ladyboy ikväll så säg hej till mig. Shit vad jag ska vara irriterande.

Hoppas bara det fixar sig med sminkningen. Det är en sak att sminka sig "till någon annan", men att sminka sig till någon annan som försöker se ut som en tredje - DET kräver skills. Lyckligtvis har jag en kompis som ska göra det åt mig och med tanke på att hon jobbar iklädd minimalistiska färger på en bottenvåning på ett stort varuhus i city så räknar jag med att hon klarar det.

Sen är frågan om det blir overkill med en strap-on. Och hur fan fejkar man ett adamsäpple?

Biggus Dickus

2008-04-23T23:31:00.002+02:00

Dags för att ta itu med ett ämne som tangerats flera gånger men som jag aldrig riktigt gått på djupet med i den här bloggen. Jag fick en kommentar på inlägget Even cowgirls get the blues:

anonymous said:
Har aldrig förstått mig på din (blogginnehavaren) fascination för stora snoppar. Varför så stort när fitthålet i praktiken inte är så avsevärt djupt?

Mvh Annica.

Till att börja med så måste jag bara gratulera Annica till den fantastiska bedriften att kommentera min fascination för stora snoppar i ett inlägg som handlar om att jag åtrår en kille som jag i ett tidigare inlägg förklarat INTE har en stor snopp. Wow!

Men jag ska försöka förklara det.

Till att börja med så vill jag förklara att jag skiljer på kärlek och sex. Kärlek har ingenting med kukar att göra. Människovärde har ingenting med kukar att göra. Däremot har sex någonting med kukar att göra. När det enbart handlar om sex blir kuken väldigt viktig. Det är de tillfällena jag talar om.

Sen känns det ibland som att vissa (killar) blir förnärmade och kränkta när jag säger att jag föredrar stora kukar. Det känns som att de har rätt att ställa vilka absurda krav som helst på oss, medan om någon dissar dem för något de inte kan rå för - då är det plötsligt fruktansvärt hemskt.

Rent estetiskt upplever jag stora kukar som vackrare än små kukar. Inte så att alla stora kukar per automatik är vackrare än alla mindre kukar. Det finns trots allt massor av andra aspekter som är viktiga - nyanser, form, ådring, hårdhet, förhuden, ollonet, krökningen osv... Men däremot är det min uppfattning att alla kukar skulle vara ännu vackrare om de vore 20% större än de är. Det här handlar alltså enbart om ögongodis.

Rent känslomässigt och psykologiskt är stora kukar mer upphetsande. När jag greppar tag i en riktigt stor kuk är det som en elektrisk stöt går genom kroppen.

Sen beträffande det rent sexuella så får man dela upp begreppet "stor kuk" i två aspekter. Dels längden och dels tjockleken.

Annica skriver "Varför så stort när fitthålet i praktiken inte är så avsevärt djupt?" Jag skulle snarare hävda att fitthålet i teorin inte är så avsevärt djupt. Men praktiken är en helt annan sak.

Dels handlar det ju om ställningar. Vissa ställningar tillåter kuken att tränga in väldigt djupt. En riktigt lång kuk då kan vara problematisk, men samtidigt finns det andra där det är svårt att tränga in djupt och då kan en lång kuk vara helt underbar. Själva känslan av att en hård kuk som försöker dunka upp livmodertappen hela vägen upp i magsäcken - nej, den är inte så fantastisk. Men när jag varit riktigt kåt och varit med killar som verkligen vetat vad de gör så har längden aldrig varit ett bekymmer utan en välsignelse. Men det kräver trots allt att killen vet vad han gör och är lyhörd.

Fast den viktigaste aspekten är tjockleken. Hellre normallång och tjock än lång och normaltjock. En tjock kuk är betydligt intensivare. Ju grövre desto bättre helt enkelt. Nu kanske någon invänder att "vadå, kan det inte bli för grovt?". Jo, det kan det säkert. Men jag har aldrig varit med en sån kille. Den dag jag träffar en kille vars kuk är "för grov", då får jag väl omvärdera min syn. Men i nuläget gäller ju grövre desto bättre.

Det handlar om känslan av att känna mig uppfylld. Visst, med en smalare så går det att knipa om den och det funkar väl bra. Men det innebär att jag aktivt måste arbeta mot våras båda orgasmer. Det funkar i synnerhet bra när jag rider. Då har jag lätt för att ta kommandot, knipa, runka även den smalaste kuk med mina inre muskler. Jag kan rida mig till underbara orgasmer.

Men med en ritkigt grov kuk kan jag slappna av, släppa allt och bara ta emot och låta orgasmerna komma till mig istället för att jag ska komma till dem.

Ursäkta mig för att jag nu övergår till en kvasireligiös symbolik, men jag kan inte förklara det på något annat sätt. Jag får nirvanavibbar. Jag förlikar mig med kuken - jag blir ett med den och den blir allt.

Extas sköljer över mig. Orgasm efter orgasm, tills de bara flyter in i varandra och det inte längre går att avgöra var den ena slutar och nästa börjar. Allt blir bara en enda spastisk, euforisk sensation där tiden och rummet försvinner. Där och då skulle jag kunna svära på att jag mött Gud, nått en högre verklighet eller vad som helst.

Samtidigt är jag helt okontaktbar när jag når det stadiet. Jag är HELT borta. Jag har varit "där" i allt från 3-4 minuter och upp till en halvtimme.

Det är den upplevelsen jag främst söker när jag pratar om stora kukar. Det kräver naturligtvis inte bara en grov kuk utan att den sitter på en kille som vet exakt vad han gör och det är inte speciellt vanligt. Jag har hittills bara stött på fyra killar som klarat av det här och två av dem har beklagligt nog varit engångsföreteelser.

Den första killen som lyckades få mig dit var en kille jag var ihop med när jag bodde i Danmark. Han var för övrigt en jävla idiot och slog mig och behandlade mig allmänt som skit, men jag stannade kvar alldeles för länge och det här var nog en av anledningarna. Jag intalade mig att vi var ämnade för varandra.

Efter en sån här upplevelse är jag i regel helt förstörd. Jag känner mig som en trasdocka som slängts som leksak till en flock rabiessmittade, sönderavlade hundar. Tårarna sprutar, magen knyter sig, jag kräks och krampar och ångesten sköljer över mig. Sedan kommer i regel migränen - en upplevelse som får vilken mensvärk som helst att framstå som en befrielse i jämförelse.

Men ändå, kan jag med hela mitt hjärta, med hela min fitta och med hela min hjärna intyga att det är SÅ värt det.

Jag vet inte om någon förstår det här. Rent fysiologiskt kan jag inte förklara det. Men sex kan vara så jävla mycket mer än fysik. Sex kan vara mystik. Sex kan vara, om inte övernaturligt, så i alla fall oförklarligt.

Hittills har jag bara träffat en person som känt igen sig någorlunda när jag förklarat hur jag känner. Betydligt fler har stirrat förundrat och ibland äcklat. Vi får se vilka reaktioner det här inlägget väcker.

(Btw... visst vore det väldigt roligt om det här inlägget blev ett av de mest länkade på Bloggportalen och fick en massa uppmärksamhet? Kan inte alla ni som läser det här länka till det i era nästa blogginlägg?)

Even cowgirls get the blues

2008-04-22T23:40:00.000+02:00

Jag träffade honom idag igen. Vi möttes upp på Medborgarplatsen och tog en öl tillsammans. Det kändes bra och redan innan de första klunkarna spendrups pissöl svalkade min torra strupe var nervositeten och den spända känslan sedan helgen som bortblåst. Allt var som vanligt.

Fast ändå inte. Han visste. Jag visste.

Vi satt där och la fram argument efter argument för att det som hände i fredags inte borde hända igen. Vi skulle förstöra vänskapen. Jag är notoriskt singel och när jag inte är det är jag notoriskt otrogen. Han skulle bara använda mig som rebound. Jag är för självständig. Han måste lära sig att vara självständig. Jag är rätt freaky. Han är rätt mainstream. Jag har en syster. Han har två barn. Det är 13 år mellan oss.

(Nej, han är inte 12 år gammal. Andra hållet.)

Sen hade jag ju så klart kunnat lägga till tusen andra grejer. Typ att han ser rätt alldaglig ut, att han inte är så bra sexuellt, att han klär sig trist, att han stundtals är rätt tråkig, att han har en osäkerhet på sig själv, att han kan vara en jävla besserwisser osv...

Samtidigt var allt bara bullshit eftersom jag satt där och bara tänkte på att det var idiotiskt att ses på en uteservering. Vi borde setts hemma hos mig istället så jag hade kunnat analrida honom mot solnedgången.

I'm a poor lonesome cowgirl...

sophiasnya@hotmail.com

2008-04-22T22:29:00.000+02:00

(uppdatering och utveckling av ett gammalt, men ständigt aktuellt inlägg)

Du får gärna adda mig på msn. Det är helt ok. Kanske rentav rätt kul.

Men...

* Gör det inte för att du förväntar dig att jag ska ha camsex, telefonsex eller träffa dig. Det kommer inte att hända.

* Gör det inte heller för att sitta och enbart prata sex. Sex är ett kul samtalsämne, men världen är större än så och om du inte har något annat intressant att tala om så gör det dig till en rätt trist människa. Och ärligt talat, i såna fall har jag inget behov av dig på min msn.

* Gör det inte heller om du tänker vara värsta hemliga personen som inte vill dela med dig av någonting. Det är helt ok att du är lite anonym - det vill jag också vara - men det finns gränser. Det måste gå att föra ett samtal.

* Inled med att presentera dig. Märker du att jag är online efter att du addat mig - hälsa.

* Undvik ordet SUGEN de första timmarna åtminstone. Och om du använder det får du gärna göra det i en fullständig mening.

* Försök att överhuvudtaget alltid använda fullständiga meningar. I synnerhet i början, innan vi hittat "vår" kommunikation.

* Försök att vara lite intressant. Du har addat mig för att du någonstans tycker att jag är intressant. Det är upp till dig att få dig själv att verka intressant. Jag bjuder på mig själv i min blogg. Det är upp till dig att bjuda på dig själv till en början, annars blir konversationen rätt sned.

* Jag förutsätter att du som addar mig efter att ha läst min blogg också har läst den, annars känns det rätt meningslöst att du addar mig.

* Jag är inte intresserad av hur din kuk ser ut. Jag har med 99% säkerhet haft betydligt större, hårdare och vackrare kukar i mig än din.

* Jag är inte intresserad av hur din fitta ser ut. Jag har med 99% säkerhet en både vackrare och mer funktionell fitta än du har.

* Om du har kommenterat inlägg hos mig får du gärna nämna vad du kallar dig då.

* Om du inte har kommenterat inlägg hos mig så föredrar jag att du börjar med att göra det. Det är bara ett tips. Du väcker mer intresse hos mig då. "Förspel" helt enkelt...

Känslor som rusar

2008-04-22T06:02:00.003+02:00

Det finns fan inget skönare än att vakna tidigt på morgonen, höra fågelkvitter, klä på sig och sticka ut och springa. Sen komma hem, duscha, göra i ordning en frukost och sätta sig på balkongen och bara njuta.

Jag hörde av mig till min fd kollega igår kväll. Ett kort sms med en fråga om han hade lust att ses idag. Det hade han.

Får se vad som händer. Är mer än lovligt förvirrad. Får se om löpningen gör mig mer fokuserad.

A day in the life of a needy girl

2008-04-21T15:18:00.001+02:00

Eftersom min helg var tämligen grå (med undantag av solen) så känns det lite meningslöst att skriva något längre om lördagen eller söndagen. Jag satt hemma, satt på balkongen, läste lite kurslitteratur, filade på en uppgift, diskuterade skola och kunskap, var bakfull (på lördagen), sprang (både lördag och söndag) och misslyckades med en köttfärssås. Det var typ allt.

Fredagen däremot var en av de bästa och mest intensiva dagarna hittills det här året så jag tänkte ge er en försenad dagbok.

Det började som vanligt med att jag vaknade alldeles för tidigt. Jag gick emellertid upp, gjorde mig iordning och åkte till min VFU (som i fortsättningen nog kommer kallas "praktiken" eftersom ingen fattar annars). Där hängde jag med min handledare som skulle kunna beskrivas som tämligen värdelös. I alla fall så höll jag min andra lektion om orsakerna till första världskriget och den gick riktigt bra. Jag fick fram mina poänger rätt bra. Eleverna lyssnade, antecknade, ställde frågor när jag gick lite för snabbt fram - och ingen störde eller flamsade. Jag kände verkligen att jag lyckades. De fick en massa fakta serverat, de fick hjälp med att strukturera dem i logiska och meningsfulla strukturer och jag såg på deras ögon och blickar att de både förstod, var intresserade och fick tankeställare. Helt klart lyckat.

Det riktigt tragiska var när min handledare därefter sa "det där var ju riktigt intressant ju!". Hon menade säkert väl men jag ville bara slå henne i ansiktet och få henne att fatta att det där borde hon som yrkesverksam sedan 20 år tillbaka se som självklarheter. Vad säger det egentligen om en lärare som garanterat undervisat om orsakerna till första världskriget minst 10-15 gånger blir fascinerad av en annan lärares undervisning? Kan det rentav vara så att de annars tomma blickarna, det flitiga sms-andet och den kompakta känsla av apati som annars lägrat hennes klassrum inte kom från eleverna utan hade sitt ursprung i henne? Vilken öööööveraskning...

Jag åt skollunch på den skolan. Helt sjukt att behöva betala 35 spänn för pissdålig och smaklös jävla skolmat. Jag har bara ätit skolmaten på min praktik en gång tidigare och det var lika dåligt då. Seriöst. För en tia mer får man en pizza och en "måltidsdryck" på en lokal pizzeria.

I alla fall så ropade några av eleverna att de ville att jag skulle sitta med dem. Jag slog mig ner med dem och de (fem tjejer i åttan) frågade mig en massa om första världskriget. Vi pratade en massa om det och de sa att de hade lärt sig mer på "mina" två lektioner än på hela våren. Förmodligen var det ett påstående som behövde en mindre nypa salt än den smaklösa skolmaten.

Naturligtvis stannade inte samtalen vid första världskriget utan jag blev mer eller mindre grundligt förhörd om allt mellan himmel och jord. Det är något speciellt med högstadieungdomar som får mig att känna mig så levande. En ärlighet som man sällan ser hos vuxna. De är så genomskinliga att man ser deras sanna känslor hela tiden. De har inte lärt sig att ljuga övertygande ännu - åtminstone inte övertygande nog för att lura mig. Hatar de en får man veta det. Gillar de en får man också veta det. Direkt. Och jag älskar det.

Nåja, jag stack från praktiken redan vid tvåtiden för att hinna ta mig ut till min gamla arbetsplats där det skulle vankas personalfest. Jag anslöt mig till ett halvdussin fd kollegor som idkade friskvård i form av inomhusfotboll tillsammans med några kvardröjande elever i nian. Vi brukade alltid ha någon form av idrottsaktivitet på fredagseftermiddagarna som friskvård - för det mesta innebandy eller badminton - och fotbollen var vald till min ära eftersom jag alltid tjatade om det men inte fick så mycket gehör.

Kul som fan var det i alla fall, även om niorna var lite väl klena och försiktiga innan jag tacklat in en kille i ribbstolarna. :) Jag har verkligen saknat att spela fotboll. Ibland funderar jag på om jag skulle börja spela igen, men det känns som helt fel form av träning för mig. Jag skulle bara vilja spela matcher.

Därefter stack jag med en fd kollega hem till henne och duschade, bytte om och gjorde oss fina. Vi hann med att dela på en flaska vin plus någon cider innan vi gick tillbaka till skolan - lagom runda under fötterna.

När jag klev in i det dämpat belysta personalrummet möttes jag av en visselorkan. Jag brukade alltid busvissla på mina elever (istället för att skrika på dem som vissa andra) och det blev lite av mitt och deras "tecken" och därmed lite av mitt signum.

Festandet var riktigt kul. Jag saknar verkligen mina gamla kollegor och kan definitivt tänka mig att börja jobba där igen när jag är färdigutbildad. I synnerhet har jag saknat min älskade närmaste kollega. Han och jag jobbade i 1 1/2 år tillsammans och hade en grupp med 5-7 elever som vi väl kan kalla problemelever. Från början var det tänkt att jag bara skulle fungera som en elevassistent och ta hand om lite social bitar, men det blev ganska snabbt så att jag undervisade dem i svenska, so, idrott och livskunskap, medan han tog hand om resten av det teoretiska. Samtidigt arbetade vi så vansinnigt bra som team. Vi kompletterade varandra hela tiden. När den ena ledde lektionen fungerade den andra som support, vi tänkte hyfsat olika men hade en stor respekt för varandra och det gjorde att vi hela tiden vågade slänga idéer fram och tillbaka och helt enkelt utveckla varandra. Vi hade dessutom jävligt kul ihop.

Jaja, ni fattar vartåt det barkar. Sophia är full och har en fantastisk kille i närheten. Det krävs ingen djupgående analys för att se de troliga konsekvenserna av detta. Och visst blev det så. Under 1 1/2 år av samarbete hände ingenting, mest pga att han inte är så bildskön, att han var den trogna typen och att jag respekterade honom så pass mycket att jag inte vill fresta honom till något som för honom skulle ge rätt stora konsekvenser. Men nu var ringen borta från fingret, skilsmässan väntade på behandling och saknaden av honom och hans retsamma och briljanta hjärna hade uppenbarligen gjort honom betydligt vackrare än senast jag såg honom. Eller så var det alkoholen.

Vi tog oss ner till vårt gamla klassrum (någon som blir överraskad över att cp-gruppens klassrum låg längst ner, längst bort?), började prata gamla minnen och så bara hände det. Jag vet inte om det var han eller om det var jag, men ena ögonblicket stod vi och pratade med varsin öl i handen, andra ögonblicket hånglade vi och tredje ögonblicket låg jag på rygg på katedern och tog emot hans kuk. Allt bara gick automatiskt. Allt kändes så jävla självklart. Hans kuk, min fitta - bästisar.

Som sex betraktat var det säkert rätt dåligt, åtminstone objektivt sett. Hans kuk var varken stor eller stenhård (vilket iofs kanske berodde på alkoholen), hans tafatta juckteknik lämnade en del att önska och det faktum att han kom inom någon minut borde alla vara saker som skulle få mig att dissa honom för all framtid. Men inte ens det faktum att jag låg ovanpå en liten, hård och vass pennvässare som skar in i ryggen kan få mig att tycka att det var dåligt. Det kändes nämligen så rätt. Så självklart. Så fruktansvärt verkligt att allt knullande jag gjort de senaste två åren kändes som fantasier i jämförelse. Visserligen en hel del rätt fantastiska fantasier, men ändå. Det här var på riktigt. Jag kände mig levande.

Han ska ha respekt för att han började slicka mig utan att bry sig om jag var fylld med hans sperma. Det är egentligen ett rätt intressant fenomen - killar som kommer tidigt. Det finns två sätt de hanterar det på. Antingen försöker de köra vidare/gottgöra med fingrar och tunga, eller så låter de bli - antagligen för att de känner sig tillintetgjorde och mår dåligt eller för att de "fått vad de ville ha".

Mina händer passade väldigt bra i hans lite lockiga kalufs och hans tunga gav mig det som hans kuk nekat mig. När han kom upp till ytan igen var hans ansikte rödrivet och rosigt. Någon hade inte ansat rabatten sen förra helgen och på en vecka blir det lagom mycket ogräs för att en fittslickare ska se ut som att han bökat runt i en kartong med stålull.

Även om jag där och då inte skulle haft något emot att ställa mig på alla fyra för en omgång till så kändes ändå helt naturligt att vi föll i varandras armar och kysstes. Tårar kom ur mina ögon - frustration, uppdämda och förtryckta känslor, alkohol, allt i en patetisk kombination - och jag blev helt förtvivlad. HAN fick MIG att känna mig som den svaga. Jag som alltid är den starka i såna situationer.

När vi återvände till personalrummet gjorde vi det med några minuters mellanrum för att undvika snack. Visst, det här var inte första gången några knullade på en personalfest på den skolan. Inte ens första gången som jag gjorde det.

Men det här kändes inte som lite snuskig förströelse. Det kändes som... något annat.

Resten av kvällen/natten är rätt vag. Jag drack jävligt mycket, jag hade ett taxikvitto i plånboken på lördagmorgonen och jag kräktes som ett barn på förmiddagen.

So far har varken han eller jag hört av oss till varandra. Samtidigt som jag tackat nej till en invit från Mr Lammkött. Förvirrande...

1086

2008-04-21T08:25:00.001+02:00

besökare igår på bloggen. Stackars dem som bara fick ta del av en för mig (och säkert för Nihonshu) givande diskussion om skolan och kunskap.

Skär sig...

2008-04-21T07:56:00.002+02:00

Hur emo lät inte den rubriken?

Jag är typ sämst på matlagning. Jag kanske kan tio maträtter som jag gör bra, sen vågar jag knappt försöka med annat.

Så nu ställer jag två frågor och jag ber er att inte dumförklara mig för det har jag redan gjort. Men det känns pinsamt att visa sig så okunnig inför folk jag känner. Så jag hoppas ni kan hjälpa mig med dessa frågor:

1) Varför skär sig en köttfärssås? Vilket misstag är det som gör att det blir så?
2) Vad kan man göra om en köttfärssås skär sig?

Sodomi

2008-04-21T06:58:00.004+02:00

Jag fattar det inte, men åtminstone hälften av gångerna jag läser en artikel i Aftonbladet eller Expressen så tänker jag "hallå, är ni idioter eller?" och syftar på journalisten. Som den här artikeln. Är det bara jag som (oavsett hans skuld eller oskuld) tycker det är sjukt att åtala folk för sodomi? The land of the free and the home of the brave my ass.

Hur kommer det sig att individer alltid får uppmärksamhet medan strukturer aldrig får det? Tragiskt.

Nu ska jag gå och tända ett ljus mot förlegade sexualfientliga lagar. Och tända ett ljus för sodomi.

Historielista

2008-04-20T19:48:00.005+02:00

Den här listan är snodd från Kamikaze - åsikter och tankar.

När fick du upp ditt intresse för historia?
Dels från min mamma när jag var rätt liten. Hon var bibliotekarie och jag tillbringade många dagar med henne på jobbet och läste och bläddrade i böcker. Mycket historia. Dels också från min bror som var fantasynörd och som många såna väldigt historieintresserad. Jag kan inte säga något speciellt årtal, men någon gång i lågstadiet definitivt.

Hur underhåller du ditt intresse för historia?
Jag läser en hel del, det fascinerar mig. Sen kommer jag börja studera historia snart.

Är det några specifika områden inom historia som intresserar dig mer än andra?
Överhuvudtaget så är logiken och strukturerna i historien något som intresserar mig och fascinerar mig. Att hitta och strukturera men också att dekonstruera och krossa mönster i historien är häftigt.

Vilken/vilka är de/den bästa historiska filmen/filmerna du sett?
Alltså, jag tycker det finns ett stort dilemma med historiska filmer, nämligen att verkligheten faktiskt sällan är lika dramaturgiskt intressant som fiction. Historien innehåller inte tillnärmelsevis lika många dramaturgiska twistar som skickliga manusförfattares hjärnor kan skapa och när de väl funnits i den verkliga historien så är de i regel så välkända att filmspänningen inte infinner sig. Därför är det bäst med filmer som tar friheter från den historiska verklighet de utgår ifrån. Rome är ett fantastiskt exempel på det.

Vilken/vilka är de/den bästa historiska boken/böckerna du läst?
Eric J Hobsbawms "Age of"-svit uppslukade mig under vinterkvällarna på gymnasiets första år. Den håller lika bra idag. Sen är Peter Englunds essäbok "Brev från Nollpunkten" vansinnigt bra. Briljant historisk analys och galet välskriven. Skrämmande.

Någonsin gjort någon historisk resa, i så fall vart?
Räknas det att ligga och fyllehångla intill Visbys ringmur? :) Men seriöst så har jag inte gjort så mycket sånt. Angkor (Kambodja) och en del krigsplatser från Vietnamkriget har jag sett, men det är nog allt om man inte räknar det som historisk resa att åka till Birka med elever.

Har nu något historiskt drömresemål?
Alltså, jag får inte riktigt den där "historiens vingslag susar"-känslan som man tydligen ska få när jag är on spot. Men det är klart - det vore rätt schysst att äta en bakelse i Versailles.

Om du skulle få träffa en valfri historisk person, vem skulle det då vara?
Det beror ju på om Jesus är en historisk person eller inte - därom tviste ju de lärde. Fast det är klart, det hade ju varit intressant att med facit i hand fått se Hitler eller Stalin växa upp och stappla in i vuxenvärlden.

Om du skulle få besöka en valfri historisk händelse, vilken skulle det då vara?
Det beror på om jag kan påverka den eller inte. Kontrafaktisk historia kan vara rätt kul om man tar den för vad den är. Det står nog mellan Muhammeds möte med ängeln Gabriel och Jesus uppståndelse. Vore intressant med ett ögonvittne där. Inte för att det skulle påverka de flesta religiösa det minsta.

Vad anser dina nära om ditt historiska intresse?
"Jävla nöööörd" ropar min syster när jag frågar henne. Typ det. En viss typ av killar finner det dock intressant.

Skulle du vilja ha ett arbete som är relaterat till historia?
Ja, vilket jag är på väg att skaffa mig. Ska bli historielärare (bland annat) har jag tänkt mig.

Slutligen, anser du det är viktigt med historia? Om ja, motivera gärna!
Absolut. Däremot skulle jag hävda att det är den moderna historien som är absolut viktigast eftersom den påverkar oss mest och används mest i argumentation. I svensk debatt använder ju ingen (förutom nationalister) historia som går längre tillbaks än sent 1800-tal för att argumentera för sina åsikter. Anledningen till att historia är viktigt är mest att eftersom "andra" använder den för att argumentera för sina politiska åsikter och värderingar är det viktigt att kunna genomskåda deras argumentation. Plus den gamla vanliga: att folk som inte känner sin historia är dömda att återupprepa den.

Löfte

2008-04-20T07:27:00.002+02:00

Jag lovar att jag inte slutat skriva om kukar och knulla och sånt. Det kommer. Ska försöka få ner en redogörelse för fredagens aktiviteter här, men hann aldrig dit igår.

Så andas ut... :)

Skolfrågan (förlängd)

2008-04-19T20:59:00.006+02:00

DET HÄR ÄR ETT LÅNGT INLÄGG. MIN TES GÅR UT PÅ ATT SKOLANS PROBLEM I HUVUDSAK BEROR PÅ ATT FÖRÄLDRAR INTE LÄNGRE TAR/FÖRVÄNTAS TA SITT ANSVAR FÖR UPPFOSTRAN. DET LEDER TILL ATT SKOLAN FÅR FLER OCH FLER NYA UPPGIFTER VILKET I SIN TUR LEDER TILL ATT KUNSKAPSUPPDRAGET GÅR ALLT SÄMRE, MED FÖLJDEN ATT SVENSKA ELEVER OCH STUDENTER PRESTERAR SÄMRE OCH NIVÅN PÅ SVENSKA GYMNASIER OCH HÖGSKOLEUTBILDNINGAR SJUNKAR EFTERSOM MAN ANPASSAR SIG TILL DEN NIVÅN.

Nihonshu har skrivit två inlägg där han kritiserar universitetsvärlden och gymnasieskolan. Nu lär väl han släppa ifrån sig ett tredje inlägg om grundskolan innan jag blir klar med det här inlägget men jag ska ändå försöka förklara vad jag anser vara roten till de problem han beskriver.

Alla är säkert medvetna om att det är en allmänt spridd uppfattning att kunskapsnivån är lägre i "dagens" akademiska värld och bland "dagens" gymnasieelever än vad den var "förr i tiden". Jag tänker bara konstatera att det inte är hela sanningen men jag kommer låtsas som att det är så bara för att ha en utgångspunkt.

Så vi tänker oss att "idag" kan studenterna/eleverna alldeles för lite. Vad kan det då bero på? Jag tror svaret finns i grundskolan.

Till att börja med så vill jag direkt avfärda eventuella partipolitiska tolkningar. Det har gjorts fyra läroplaner för grundskolan sedan andra världskriget. 1962, 1969, 1980 och 1994. De två första tillkom när det var socialdemokratisk regering, de två senaste tillkom när det var borgerlig regering. När var i såna fall den där gyllene perioden "förr i tiden" som var så bra?

Nej, jag tror inte problemet ligger i partipolitiken. Jag tror problemet ligger i en förändring i hela samhället. För alla som är verksamma i skolans värld är det här rätt så tydligt. Det är nämligen så att så fort det kommer en företeelse i samhället som på något sätt tangerar barn och ungdomar så sluter hela svenska folket med politiker och allt upp bakom ett enda stridsrop: "Skolan måste ta hand om problemet."

På de flesta grundskolor används lektionstid till "livskunskap". Vad livskunskap egentligen är har jag fått höra så vansinnigt många olika förklaringar på att det inte går att föreställa sig hur flummigt det är.

När "gatuvåldet ökar" så är det skolan som ska lösa det problemet. Vi måste prata med våra ungdomar. Få dem att förstå att de inte ska slåss. Undervisningstid försvinner.

När könssjukdomar sprids bland ungdomar måste vi prata med våra ungdomar. Få dem att förstå att de måste skydda sig och helst vänta lite med att knulla. Naturligtvis togs den tiden från undervisningen. Undervisningstid försvinner.

När "barnfetmaepidemin" kommer blir det skolan som ska lösa det problemet. Lösningen blir på många skolor att man inför något som kallas en "daglig dos", vilket innebär att barnen ska röra på sig en del varje dag. Fin tanke. Dock ingen som bryr sig om att man samtidigt skurit ner på idrottslektionerna - nej förlåt, idrott och hälsa-lektionerna - och att det inte finns några belägg för att exempelvis en kortare promenad i högstadieungdomstempo skulle påverka konditionen det minsta. Möjligtvis förvärra den eftersom många behöver en sockerkick efter att ha behövt röra på sig.

Det här är bara några exempel. Prata med din lokale grundskolelärare så kommer du inse att det finns betydligt fler.

När lärarna läggs på uppgift efter uppgift försvinner allt mer tid från vad som borde vara huvuduppgiften. Planering, genomförande, efterarbete av undervisning. Fast fråga vilken lärare som helst som arbetar på grundskolan så kommer du inse att undervisningen - den gör man när man hunnit med allt annat. Om man som lärare gör dåliga lektioner så händer ingenting eftersom rektorerna inte har en aning om vad som händer i klassrummen. Om man som lärare däremot slarvar med pappersarbetet - då kommer man få skit för det.

Allting ska skrivas ner. När en elev slutar nian finns det rapporter, indivuella utvecklingsprogram, åtgärdsprogram och omdömen nog för att torka sig i arslet i åtminstone ett år. Och en normal lärare undervisar jäkligt många elever.

Ni vet de där löpsedlarna som tidningarna kör med ibland - "Så bra är ditt barns skola". Det är två saker man tittar på där.

1) Hur stor andel elever som blir gymnasiebehöriga.
2) Det genomsnittliga snittbetyget.

Rektorerna i sin tur bedöms huvudsakligen utifrån punkt 1. Punkt 2 är liksom en bonus om man redan klarar punkt 1. Alltså - om skolan är en skola med halvrisiga resultat så kommer allt fokus ligga på punkt 1.

En kollega till mig uttryckte det på följande sätt:

"Om jag har en klass med 25 elever och 21 får MVG och 4 får IG så kommer jag kallas upp till rektorn och få förklara mig. Om jag däremot ger alla 25 eleverna G kommer rektorn att komma till mitt arbetsrum med en tårta till mig."

Det här är den verklighet som väldigt många lärare arbetar i. Andra känner absolut inte igen sig, men det beror på att det finns två sorters skolor - vinnarskolor och förlorarskolor.

En vinnarskola är en skola som elever söker sig till. Det blir en positiv spiral. En förlorarskola är en skola där elever hamnar. Det blir en negativ spiral där. Jag vågar påstå att det i grund och botten inte är någon större skillnad mellan lärarna i vinnarskolan och lärarna i förlorarskolan. Visst, lärarna i vinnarskolan kanske är lite mer positiva nuförtiden men i grund och botten kommer de ju från samma lärarutbildningar och som arbetsmarknaden ser ut så kan skolorna ofta välja och vraka bland ansökningar från olika lärare.

Nu kanske någon hädar att alla kan välja vilken skola de vill gå i och en massa sånt. Visst. Men vilka är det som väljer skola? Vilka föräldrar gör ett aktivt val och vilka nöjer sig med den närmaste skolan bara för att det är enklast?

Vi kommer här in på själva problemet nämligen föräldrarna. Finns det någon grupp i samhället som jag verkligen hatar och föraktar som grupp/kollektiv/fenomen så är det föräldrar. Missförstå mig inte, det finns självklart en massa fantastiska föräldrar och så. Men maken till egoistisk och självgod grupp finns knappast.

Till att börja med så är föräldrarna den enskilt särklassigt största orsaken och förklaringen till hur det går för ett barn i skolan. Det finns inget som är i närheten av att vara lika viktigt. Ska man hårddra det lite kan man säga att barn till målmedvetna och insiktsfulla och socioekonomiskt någorlunda framgångsrika föräldrar klarar sig hyfsat bra genom skolan - oavsett vilka pisslärare de har. Men de har också föräldrar som ställer krav, som väljer skola åt dem, som hjälper dem med läxorna, som redan med modersmjölken lär dem vad som väntar dem i den abstrakta värld som kunskapsvärlden innebär.

Så har vi de andra föräldrarna. Som inte kan/vill/orkar/förstår hjälpa sina barn.

Enter en värld med skolpeng. Med föräldrar som kan välja var deras barn ska gå. Vilka barn flyttas bort från förlorarskolan? Vilka barn får stanna kvar?

Inte nog med det. När det gäller friskolorna så är situationen helt sjuk. Skolan jag jobbat på brukar tappa ungefär mellan en tredjedel och en fjärdedel av sina elever mellan år 5 och år 7. Fyra klasser blir tre klasser. Det har varit så i tio år. Av dessa går nästan alla till en friskola som ligger en bit bort. Inte jättelångt bort, men tillräckligt långt för att man ska behöva åka tunnelbana dit.

Det händer att en del elever kommer tillbaka i åttan och nian. Utan undantag handlar det om elever som inte klarat sig i den gamla förlorarskolan trots att de fått extrahjälp där, bytt till den fantastiska vinnarskolan, inte fått någon hjälp alls där och följaktligen inte lärt sig någonting, bytt tillbaka och sedan trots all extrahjälp inte klarat betyg i nian eftersom de tappat så mycket under det frånvarande året.

Vilken skola är det som kommer framstå som "den dåliga skolan" i massmedia? Och hos allmänheten?

Inte nog med detta. Föräldrar är en sån jävla viktig grupp för politiker OAVSETT partifärg att ingen politiker vågar ställa ett enda krav på föräldrar. Varenda problem som har med ungdomar att göra (som jag nämnde ovan) - vilka ska lösa det?

Jo, skolan.

Seriöst - vi har ett samhälle där föräldrarna har fått släppa ifrån sig allt jävla ansvar. Vi har ett samhälle med (sägs det) fantastiska småbarnsföräldrar och fantastiska småbarnspappor eftersom så många tar pappaledigt. Men seriöst - att uppfostra ett småbarn är en jävla walk in the park. Ett småbarn, det är liksom bara att följa en fucking jävla manual. När barnet blir större, det är DÅ föräldraskapet kommer in. Det är då det kommer krav.

Dessvärre tänker ytterst få på det när de skaffar barn. De ser inte en gapig jävla tonåring i sina skallar. De ser inte en sjuåring som inte kan läsa i sina skallar. De ser en gullig dreglande bebis och fattar inte att det är de andra två de också skaffar.

Jag önskar att alla som funderar över att skaffa barn lägger upp en plan på hur de ska få sitt barn att lyckas i skolan. Hur de ska lära sitt barn att läsa i god tid innan skolan börjar. Hur de ska få barnet att få flyt på sitt språkval - oavsett om det blir spanska, franska eller tyska. Hur de ska få barnet att förstå logiken i matematik. Hur de ska få barnet att bli allmänbildat.

Jag tycker det är så sjukt jävla oansvarigt av föräldrar att skaffa barn utan att göra sånt. Jag menar, de har själva gått igenom den svenska skolan. Hur fan kan man överlämna all form av utbildning, bildning, fostran och uppfostran till främmande människor och förlita sig på att de gör allting?

Det är ungefär lika skrämmande som feta människor som anser att de har rätt att få magsäcksoperationer bekostade av skattemedel. Nej, du har rätt att sluta äta skit och börja röra på dig ditt jävla fetto.

Men som sagt, massor av föräldrar bara skyller allting på skolan - lägger allt ansvar på skolan och vad gör skolan? Jo, den bara fortsätter böja sig framåt, ta emot föräldrarnas kuk djupare och djupare in i röven. "Ja, jag är en hora!"

När lärarna blir tvungna att syssla med allt utom undervisningen (exempelvis att lära barnen hur de ska bete sig) så blir naturligtvis undervisningen lidande. Eftersom lärarna har så begränsat med tid hinner de inte hjälpa alla utan måste följaktligen fokusera på de svagaste eftersom det inte längre finns extraresurser till dem och det är deras resultat som man som lärare bedöms efter. Alltså lägger sig många på rätt låg nivå i undervisningen. Och när det är dags för slutbetyg i nian skyfflas många över gränsen av lärare som vill väl och inte vill få en massa kritik från föräldrar, skolledning och kommunen.

Och dessa elever har då gått igenom hela skolan med en attityd som går ut på att skolan är tråkig och svår och konstig och därför hatar de skolan. En attityd som deras föräldrar inte gjort tillräckligt för att ändra på.

Sedan går dessa elever vidare till gymnasiet där man märker att "ojdå, kan de bara så här lite" så de får sänka kraven och nivån på sin undervisning så eleverna ska klara den varpå de färdiga gymnasiestudenterna inte alls kan speciellt mycket. Och eftersom hela Sverige nuförtiden ska högskoleutbildas så betyder det att det inte längre är de 30-40% barn till medel- och överklass som ska in på högskolan och har den akademiska världen i blodet utan även Svenssons och Muhammeds barn. Och eftersom högskolorna måste ta in betydligt fler studenter, eftersom de dessutom är konkurrensutsatta och framför allt för att de får betalt efter hur många som klarar utbildningen så sänker de i sin tur kraven.

Så Nihonshu, jag tror problemet du beskriver har djupare rötter än så. Rötter som ligger i själva förändringen av vårt samhälle. Ett samhälle där staten/kommunen tagit över huvudansvaret för barnen.

Lösningen då? Vissa vill väl se kvinnornas intåg på arbetsmarknaden som problemet, men ett återinförande av den historiska parentes som hemmafrun var funkar knappast. Inte heller hemmapappan.

Däremot krävs det ett ökat föräldraansvar. Att föräldrar inser att de är föräldrar på heltid, inte bara när barnet är litet och skriker efter hjälp utan under en betydligt längre tid.

Och att lärare får vara lärare och hålla på och undervisa. Inte behöva ringa miljarder samtal, skicka miljarder mail, fylla i miljarder papper, vara psykolog, kurator, polis, advokat, domare, åklagare, bödel, dörrvakt, lokalvårdare, personlig tränare, föräldrarådgivare mm...

Helt ärligt, det mest skrämmande med hela skoldebatten är att folk som aldrig arbetat inom skolan tror att de vet vad det handlar om bara för att de gått i skolan. Jag har legat på sjukhus flera gånger, men jag respekterar läkarnas professionalitet. Jag tror mig inte veta hur sjukvård ska bedrivas. Men å andra sidan är det ingen som förväntar sig att en kirurg ska lägga ner 90-95% av sin mentala ansträngning på kringarbete. De har andra som hjälper till med sånt så de kan använda sin tid till det som de och inga andra kan. Kanske är "civilanställda" lösningen? Fast inom polisen har man väl rensat rätt friskt bland dem.

Många brukar säga till mig att "Oj, jobbar du på högstadiet? Är det inte jobbigt med den åldern? De brukar vara så stökiga."

Nej, eleverna är inte det minsta jobbiga. Eleverna är livfulla, tankeväckande, fascinerande och stimulerande. Det är allt det andra som är jobbigt. Det som inte syns och som de flesta röster i skoldebatten inte har en aning om.

Nihonshu said...
Jag håller helt med om att det finns fler variabler än de jag skrev, tex att skolan får ägna tid åt en massa annat än undervisning, men sen vill jag fråga och påpeka lite saker...

Du insinuerar att det skulle vara fel att kunskapsnivån inte sjunkit. Vad menar du här? Jag undrar seriöst för när historiska institutionen i Lund inleder sin undervisning för a-studenter varje termin så får alla göra ett litet test. Resultatet på detta test har sakta men säkert sjunkit varje år trots att frågorna är beständiga. Man började göra testet för flera år sen just för att ha konkret argument att lämna till ointresserade politiker som säger att det "är en överdrift". Ty det är inte en överdrift. Folk kan mindre och mindre när de börjar högskolan. Det är ETT exempel på att kunskaperna visst sjunker. Ett annat är att det är mycket lättare att få G, VG och MVG än det var att få 3, 4 och 5 i betyg och att skolor där folk fick många 5or i betyg ger fler MVGn i betyg, trots att man plockat väck en del saker från schemat som var obligatoriska förr. Jag vet av erfarenhet, för jag har båda betygsskalorna i mitt CV och nog sjutton var det lättare att få bokstavsbetyg än sifferbetyg. Mycket pga att kvotsystemet också ändrades såklart, men det är inte hela sanningen som en gammal svenskalärare påpekade när hon visade en gammal läroplan med en då ny och visade på kraven man ställde och vad det innebar i praktiken. Tex så sa hon att hon förr gav en 2a till en elev som hon idag gav ett G till eftersom allt under G räknades som allt under 2 gjorde förr i tiden.

Och det handlar inte bara om min egen erfarenhet heller, utan det var något alla lärare konstaterade utifrån att läroplanen omformulerades och en del tom ville strejka om under 90talets mitt. Det var ett jävla tjafs där ett tag.
.
Sen vill jag också påpeka återigen att jag vet att det finns fler variabler än politiker med i spelet. Nej jag gjorde det inte i detalj i den här bloggposten, men det har jag defacto gjort redan innan i äldre bloggposter (vilket jag kanske skulle ha länkat till). Det jag tog upp nu var bara ytterligare variabler - inte helheten.
Jag är fullt medveten om att det är allt från feminismen på 1930talet till kommunalt självstyre under 80talet som har varit med och förändrat skolan.

Det har ändrats enormt de senaste 10 åren på högskolan, och skulden till det ligger absolut hos socialdemokraterna, eftersom det är DE som krävt att "alla ska med" (vilket tex innebar att varenda utbildning skulle bli akademisk och att varenda kotte skulle läsa på högskola) och att det är DE som kräver att en lön ska definieras utifrån arbetsbörda (lika lön för X och Y) och inte utifrån ansvar och utbildningsnivå. Häri ligger faktiskt partipolitik och ideologi och jag anser inte att jag har fel på den punkten.

Men jag har som sagt bloggat om det hela i fler punkter:

http://nihonshu.blogsome.com/2008/03/17/spraket-blir-visst-samre/
http://nihonshu.blogsome.com/2008/02/13/flumskolan-sjunker-ner-i-dumhetshavet/
http://nihonshu.blogsome.com/2008/01/15/halvdant-forslag/
http://nihonshu.blogsome.com/2007/09/27/lat-oss-hata-sverige-for-en-stund-2/

Jag skulle vilja sammanfattade det som så här. Det det finns absolut ett fel med kunskapsnivån och den beror på en rad faktorer, absolut de som du nämnde, men även ren partipolitik eftersom förändringarna har varit väldigt starka de senaste 10 åren i kunskapskurvan, och det är trots allt tiden då socialdemokraterna styrt skolpolitiken. Att jag nämner det, utesluter inte alls andra lika viktiga faktorer.

Ok... det var ord och inga visor. Jag ska försöka bemöta och förtydliga det här eftersom vi uppenbarligen tänker lite olika. Min poäng är att man jämför äpplen med päron när man pratar om kunskapens utveckling över tid, eftersom synen på kunskap förändrats enormt. Därför blir det fel när man jämför med samma metod som för X antal år sen.

Om kunskapsnivån har sjunkit eller inte beror helt på vad man menar med kunskap. Att jämföra det relativa sifferbetygsystemet och det målrelaterade bokstavsbetygsystemet med varandra så där utan vidare som du gör är helt galet. Det beror på att man har en helt annan syn på kunskap i Lpo 94 jämfört med alla tidigare kunskaper.

Ett konkret exempel: Om du tidigare höll på att arbeta med låt oss säga orsakerna till första världskriget i en klass i högstadiet med den gamla läroplanen så var poängen med betygssättningen att sortera och särskilja eleverna från varandra. Du skulle som lärare helt enkelt ta reda på vilka som kunde ”mest”. Och det gjorde att man hade prov där man kunde få typ 44 poäng och de som hade mest fick femmor och de som fick något mindre fick fyror och så vidare. Eftersom betygssiffrorna i Sverige som helhet var beständiga (de olika betygen skulle ju fördelas enligt normalfördelningskurva) så kunde betygen per definition inte sjunka eller stiga.

Grejen är dock att när poängen med provet är att du ska sortera folk så behöver du ha en viss typ av kunskap. All kunskap är nämligen inte mätbar. Viss kunskap är mätbar. Annan är uppskattningsbar. Det gamla betygssystemet ledde till att man tragglade fakta, vilket du hyllat i dina blogginlägg. Inget fokus las på andra färdigheter än memorering eftersom de andra färdigheterna inte är lika lätta att mäta. Hur mäter man exempelvis en kronologisk förståelse i siffror? Hur mäter man förmågan att analysera och argumentera i siffror?

http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/6338

Resultatet blev en skola där faktadunk som sagt premierades. Jeopardyungar blev resultatet. Elever som kan en massa detaljer om en massa saker. ”Allmänbildade” enligt ett sätt att se på det. Problemet är att betyget och resultatet inte sa någonting om tänkandet. I vissa fall gick tänkandet utmärkt. Säkert i ditt fall, Nihonshu. Du verkar jävligt smart. Jag tror inte du hade några problem med det här. Men sen fanns det såklart en väldans massa andra elever som dunkat in en massa saker men var rätt ointresserade och deras fakta har i regel försvunnit. Tänk på alla du träffat som inte verkar komma ihåg något av vad de lärde sig i skolan. Om man inte skapar en förståelse, ett tänkande, hittar samband, drar slutsatser och argumenterar för de fakta man lär sig så kommer de blåsa bort redan på väg ut från provsalen.

Vissa gör som sagt det där automatiskt. De som har ett sådant tänkande med sig. Sånt kommer ofta hemifrån. Elever från studievana hem klarar nästan alltid sånt automatiskt. Elever från hem utan studievana klarar nästan aldrig sånt automatiskt. De lär sig för att de måste och eftersom de inte får någon hjälp med sambanden så blir det tråkigt och obegripligt och kunskaperna bara försvinner.

Idag, när du arbetar med orsakerna till första världskriget så har du ett antal mål du måste jobba med/mot. http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraId=2087

Det betyder att undervisningen inte längre syftar mot eleverna ska lära sig så mycket fakta som möjligt utan att förvärva ett antal färdigheter. Om vi tar exempelvis ”Eleven ger med ett urval av händelser en helhetsbild av ett betydelsefullt historiskt skeende” och ”Eleven utvecklar genom studier utifrån historiska begrepp egen ny kunskap och använder denna i det egna arbetet” som är två av MVG-kraven så innebär det att det är en helt annan undervisning och syn på kunskap som det handlar om idag. Tidigare var det den som kunde mest detaljfakta som vann. Om man förstod det hela eller inte spelade egentligen ingen roll eftersom det inte var det man mätte. Eleverna här måste känna till ett antal fakta, men det räcker inte med det. De måste värdera dessa fakta utifrån dess relevans i det här sammanhanget. De ska vidare hitta samband mellan dem, se hur allting hänger ihop. Utifrån detta ska de kunna skapa ny kunskap, vilket alltså kräver att de kommer fram till saker som inte läraren eller boken gett dem och för att det ska betraktas som kunskap måste de kunna (utifrån de fakta de kan) kunna argumentera för det. Personligen tycker jag det är mycket bättre och viktigare än att kunna miljarder små detaljer utan att ha någon helhetsförståelse.

I den gamla skolan fick de som ”kunde boken utantill” en femma i betyg. Det gick liksom inte att bli bättre. Idag ger samma sak i regel ett G+. Det krävs något mer för att få högre betyg. Ett tänkande.

Att skaffa MVG är säkert lättare än att skaffa en femma om man har det där tänkandet. Då faller faktapusselbitarna på plats ganska lätt. Medan om man inte har det där tänkandet så blir det mycket lättare att skaffa en femma. Den kan man tokplugga sig till. MVG-betyget kräver en annan form av eftertanke. Det som dagens betygsystem gjort är att säga ”det är det här tänkandet som är det viktigaste, inte att kunna så många detaljer som möjligt”. Naturligtvis innebär det att vi får elever som inte kan lika många fakta längre. Men i regel har de en större förståelse för och fler tankar kring dessa fakta.

Det där testet som historiska institutionen gör har jag aldrig gjort eller sett. Men du måste ju hålla med om att resultatet där påverkas ganska ordentligt av att man förmodligen har rätt olika syn på vad som är kunskap på historiska institutionen i Lund och bland de som utformat kursplanerna för historia i grundskolan och gymnasieskolan. Grundskolan och gymnasiet syftar kanske inte längre främst till att ge de kunskaper som historiska institutionen jobbar utefter.

Och helt ärligt, din erfarenhet av de bägge betygssystemen är inte så speciellt relevant eftersom det dröjt väldigt lång tid innan dagens läroplan satte sig. Att överhuvudtaget jämföra en 2:a (eller en 3:a eller vad som helst) med ett G-betyg (eller VG eller MVG) innebär att man inte har förstått någonting. En rätt viktig detalj är att lärare i regel är sjukt jävla konservativa och i regel aldrig i tanken lämnar den läroplan som de själva utbildades i.

Jag förstår absolut att lärare ville strejka då. De flesta hade nämligen inte alls fattat själva poängen med LPO94. Många har fortfarande inte gjort det. Skolverket består dessvärre tydligen inte av världens främsta pedagoger, åtminstone inte när det gäller att förklara sig. Och lärare är som sagt i regel jävligt dåliga på att ta till sig nya saker. Att få veta att det man lärt sig och det man jobbat efter i många år inte längre är ”rätt”, det måste vara en rätt jobbig upplevelse.

Förändringarna på högskolan kan jag ingenting om. Jag har läst på högskolan sen i januari så jag kan inte uttala mig med samma auktoritet där som du. Men jag behöver inte det, eftersom jag anser att du har rätt där. Idag ska inte längre de 30-40 bästa procenten plugga vidare utan de 60-70 bästa procenten och då blir det en helt annan situation. Absolut. Sen kan jag ändå se en poäng i att även dagisfröknar har en akademisk utbildning – jag sätter hellre mitt barn på ett ställe där personalen har tänkt igenom barnens utveckling och har lite teoretiska perspektiv på det än ett ställe där fröknarna mest bara kan byta blöjor och hrm… jag vet inte vad man gör på dagis – har aldrig gått på dagis. Nåja…

Och beträffande lönerna så har väl den socialdemokratiska politiken inte synts i verkligheten annat än att förskolelärare idag har högre lön än forna tiders dagisfröknar.

Sen, beträffande hur man rent konkret undervisar (som du skrev om i ett annat inlägg), så går det även idag – med dagens mål – att undervisa med katederundervisning och ordning & reda och tydliga ramar för vad som gäller och så vidare. Jag och min fd kollega har gjort det i nästan två år och det har funkat utmärkt.

Slutligen får man inte glömma att en del av problemet är att de blivande lärarna inte längre rekryteras bland de där bästa 30 procenten utan bland de bästa 60-70 procenten. Det betyder en del det med.

BBB

2008-04-19T14:46:00.004+02:00

En sak som är rätt töntig när det gäller bloggande är blondinbellabashing (i fortsättningen förkortat BBB). BBB går ut på att dra upp en sak som BlondinBella sagt eller gjort och sedan avfärda henne kontra överklassmänniskor eller ungdomar eller tjejer eller någon annan identitet som hon anses representera.

Personligen tycker jag det bara är löjligt hela fenomenet. Är man 17 år och pratar till en väldans massa människor så blir det väldigt fel i regel. Främst pga att man har ganska små referensramar när man är 17 år. Vad är det som är så konstigt med det?

Jag tycker snarast att det vore konstigt om man var världsvan och kunde uttrycka sig intelligent och bildat och utan att trampa i klaveret hela tiden. När jag var 17 år drömde jag om att sticka till Ibiza och bli gogodansös. Vilket jag sen gjorde. Klart att det fanns folk som avfärdade mig och dissade mig och tyckte jag var patetisk. Och visst, utifrån ett visst perspektiv hade de helt rätt.

Dilemmat är att det perspektivet är ett töntigt, missunnsamt och trångsynt perspektiv. Jag har gjort tusen jävla misstag i mitt liv. Jag har bott ihop med en misshandlande man, jag har varit på väg att gifta mig med honom. Jag har testat fler droger än Courtney Love kan räkna till. Jag har haft ett "riskbeteende" när det gäller sex och jag har uttryckt åsikter som jag definitivt inte står för idag.

Men seriöst - det där handlar om att växa upp. Och personligen tror jag att de 17-åringar som får en massa "vuxenkritik" och - som tar till sig den - jag tror att de blir väldigt tråkiga som vuxna. Med stor sannolikhet blir de såna bittra vuxna som gnäller på nästa generations ungdomar.

Så lägg ner all jävla BBB. Det är bara patetiskt.